För inte sÄ lÀnge sedan var magen bara ett rörsystem dÀr maten vi Ät skulle passera och ta sig ut. Idag vet man bÀttre och magen har börjat benÀmnas som vÄr andra hjÀrna och hamnat i centrum med sina ca 2 kg bakterier.
Vi vet nu att dessa bakterier kan göra oss glada, fylla oss med energi och skydda mot sjukdomar. Matar vi vÄra goda bakterier med deras favoritföda sÄ ökar de i antal och de dÄliga bakterierna minskar. HÀr förklarar jag detta enkelt. Den goda nyheten Àr att det gÄr snabbt och din vÀg mot lÀkning kan börja redan idag.
VĂ„rda dina magbakterier som om de vore husdjur. Man har sett sannolika samband mellan tarmbakterier och;
- Astma och allergi. Man tror att magsÄrsbakterien Helicobakter pylori skyddar om man utsÀtts redan i barndomen och dÀrmed bygger upp immunförsvaret. UtsÀtts man, dÀremot, i vuxen Älder kan den orsaka magsÄr. I U-lÀnder, dÀr hygienen inte Àr som vÄr, Àr det ovanligt med astma och allergi.
- Styr din vikt. Om smala möss transplanteras med avföring frÄn överviktiga mÀnniskor blir de feta trots samma kosthÄllning som tidigare.
- Kan skydda mot blodpropp. Ett stört mikrobiom höjer bÄde blodsocker och blodtryck vilket kan orsaka blodproppar pÄ sikt.
- Lindrar kronisk inflammation. Ett av mikrobiomets viktigaste funktioner Àr att motverka inflammation i matsmÀltningskanalen. Tar sig denna inflammation ut genom tarmvÀggen och ut i blodbanorna kan en autoimmun reaktion skapas med mÄnga kroniska sjukdomar som följd. Man har börjat experimentera med avföringstransplantation frÄn friska donatorer till sjuka och tror att detta i framtiden skulle kunna bli en behandlingsmöjlighet.
- StÀrker ditt humör. Man vet att magbakterier bildar signalÀmnen som serotonin som lyfter humöret. NÀr försökspersoner fÄtt bÄde positiva och negativa budskap, fokuserar de som fÄtt yoghurt med mjölksyra bakterier mer pÄ det positiva Àn kontrollgruppen.
- Lindrar reumatism. MÀnniskor med reumatism har fler bakterier av stammen Prevotella och mindre av en stam som heter Bacteoidetes. I djurförsök, pÄ möss, har man bÄde lyckats lindra bÄde reumatism och MS.
- Förebygger tarmcancer. Man har sett att cancerpatienter har stora mÀngder Fusobacterium som orsakar inflammation i tarmen och mindre variation pÄ tarmbakterierna. De har ocksÄ fÀrre Clostridiumbakterier som kan omvandla kostfiber till cancerförebyggande Àmnen.
- Reglerar typ 2-diabetes. Ett osunt mikrobiom förstör slemhinnan i tarmen vilket skapar inflammation och nedsatt kÀnslighet för insulin.
Matmagi i magen -vad tarmbakterierna Àter
Jag ska inte trötta ut dig med allt du ska undvika. Du vet redan att gluten, kolhydrater, laktos, fruktos, plast, soya, matoljor, fluor, margarin, antibiotika och teflon, etc Àr skadligt för dig. HÀr ska vi mer gÄ in pÄ vad som Àr det bÀsta att Àta om du vill skÀmma bort ditt mikrobiota;
- fermenterad mat som kefir, surkÄl, kombucha, tempeh, natto, miso, kimchi.
- ett par teskedar potatismjöl utspÀtt i vatten morgon och kvÀll. Alternativt en kokt och kyld potatis till kvÀllen.
- kött frÄn grÀsbetande djur, vildlax, Àgg frÄn fria höns
- mÀngder av mörka bladgrönsaker som grönkÄl, broccoli, ruccola, spenat. Har du underfunktion i sköldkörteln ska du tillsÀtta 20 droppar Lugols jod om du Àter kÄl.
- minst 30 gram dagligen av kostfiber, frÄn vÀxtriket, minskar tarmcancer-risken med 40%. VÀlj cikoriarotfiber, gröna Àrtor, frön, nötter, havregryn, avocado, sesamfrön, linfrön, chiafrön, mandlar, grönkÄl. Varför inte göra egen musli, att ha pÄ din kefir, av kostfiber? Det blir en, riktigt, bra start pÄ dagen.
- 1 tsk linfröolja ger hela dagsbehovet av omega 3.
KĂLLOR:
https://link.springer.com/article/10.1007/s10787-014-0216-x
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3986062/
https://link.springer.com/article/10.1007/s00281-014-0453-5
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3986062/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6163724/
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jre.12432