Vitalmetoden

Barn och bukmigrÀn

bukmigran

Barn som ofta har kraftigt ont i magen feldiagnostiseras ofta. Det Àr lÀtt att tro att de simulerar för att de inte vill gÄ till skolan t ex. Men migrÀn i buken Àr en typ av smÀrta som drabbar 0,2 % till 4,1 % av barnen. Den bestÄr av Äterkommande och akuta buksmÀrtanfall med tillhörande symtom, inklusive blekhet, illamÄende, krÀkningar, dÄlig matlust, huvudvÀrk och ljuskÀnslighet. Mellan episoderna ÄtergÄr barnen till sin normala hÀlsa. BukmigrÀn Àr en klinisk diagnos som inkluderar en kombination av mage-tarm-överkÀnslighet, förÀndringar i tarm-hjÀrnans nervsystem (vagusnerven) och ibland, psykologiska faktorer. Behandlingen Àr inriktad pÄ förebyggande ÄtgÀrder och innefattar mestadels icke-farmakologiska tillvÀgagÄngssÀtt. Vid lÀkemedelsbehandling anvÀnds samma som för migrÀnhuvudvÀrk, alltsÄ smÀrtstillande medel. BukmigrÀn Àr sannolikt underdiagnostiserad och Àr dÄligt förstÄdd. De som har bukmigrÀn anser sig ha en lÀgre livskvalitet, vilket gör det Àn viktigare att stÀlla rÀtt diagnos.

 

I början av 1800-talet ansÄgs bukmigrÀn vara en del av cykliskt krÀkningssyndrom, snarare Àn en egen diagnos. Det var inte förrÀn 1922 som termen bukmigrÀn anvÀndes av Brams, som till en början beskrev tillstÄndet hos 3 vuxna patienter. Han definierade det som epigastriska attacker som varade i nÄgra dagar med tillhörande illamÄende, krÀkningar, möjligen tillfÀllig diarré och normala fysiska undersökningsfynd. Patienten behövde ha en egen eller familjehistoria av migrÀnhuvudvÀrk. 1933 rapporterade Wyllie och Schlesinger att barn hade ett Äterkommande buksmÀrtsyndrom som var förknippat med migrÀn. För nÀrvarande Àr bukmigrÀn klassat som en undertyp av funktionella buksmÀrtor, tillstÄnd som diagnostiseras kliniskt med hjÀlp av symtombilden istÀllet för via objektiva biomarkörer. Funktionella buksmÀrtor inkluderar funktionell dyspepsi (uppstötningar), IBS och funktionell buksmÀrta som inte specificeras pÄ annat sÀtt.

 

BukmigrÀn definieras nu som anfall av intensiv, akut diffus buksmÀrta som uppstÄr under minst 1 timme och stör normala aktiviteter. Attackerna kan upphöra i veckor eller mÄnader för att sedan Äterkomma. Hos barn Àr bukmigrÀn en diagnos som stör dagliga aktiviteter och livskvalitet dÄ de kan bli utmattade av attackerna. BukmigrÀn Àr sannolikt underdiagnostiserat bÄde inom primÀrvÄrden och den specialiserade vÄrden.

 

BukmigrĂ€n bryter vanligen ut mellan 3 – 10 Ă„rs Ă„lder och Ă€r vanligare bland flickor. Attackerna kan sitta i 2 – 72 timmar och ca 50% av barnen fĂ„r krĂ€kningar. Genomsnittligen har ett barn ca 14 attacker per Ă„r. Som gammal bukmigrĂ€niker vet jag att det kan vara skönt med en vĂ€rmeflaska pĂ„ magen och att kĂ€nna sig lite ompysslad nĂ€r det kĂ€nns som vĂ€rst. Om barnet krĂ€ks eller fĂ„r diarrĂ© Ă€r det extra viktigt med vĂ€tske-ersĂ€ttning.

 

Triggers till bukmigrÀnattackerna verkar vara liknande dem som triggar huvudmigrÀn. Dessa inkluderar stress, bÄde i skolan och familjelivet, dÄlig sömn och oregelbundna sömnvanor, perioder av lÄngvarig fasta och matbrist (bukmigrÀniker Àr ofta matvÀgrarare) uttorkning, resa, trÀning, livsmedel med hög histaminhalt, livsmedel med tillsatta smak -och fÀrgÀmnen och mononatriumglutamat (MSG), blinkande ljus. Exempel pÄ vanliga livsmedel med hög histaminhalt inkluderar citrusfrukter, choklad, ost, grönsaker som aubergine och svamp och kött som salami och skinka. Sömn och vila kan vara lindrande. Det finns en koppling mellan buk -och huvudmigrÀn och man ser en viss Àrftlighet.

 

 

LĂ€nk: PMID: 34035

Rulla till toppen