Vitalmetoden

10 typer av huvudvärk & 7 lindrande tillskott

huvudvarkssorter

Huvudvärk kan vara allt från tillfällig, återkommande men diffus till någon allvarlig underliggande sjukdom. Här tittar vi närmre på 9 olika typer av plågsam men ofarlig huvudsmärta.

Exempel på några frågor vi kan komma att ställa om du besöker www.Vitalmetoden.se;

  • din medicinska bakgrund
  • dagliga liv
  • √§rftlighet
  • om du k√§nner sp√§nda muskelstr√•k f√∂re utbrott
  • triggers
  • livsstil
  • sm√§rtfrekvens
  • huvudv√§rkens lokalisation
  • n√§r p√• dagen det √§r v√§rst
  • sm√§rtskala, VAS
  • menstruationscykel f√∂r kvinnor
  • utl√∂sande faktor
  • kost
  • stress
  • kosttillskott
  • l√§kemedel

Huvudvärk uppstår av många anledningar och det krävs ett detektivarbete och ett nära samarbete med dig som patient att reda ut vad som kan vara grundorsaken till din huvudvärk.

  1. Cervikogen huvudvärk

Cervikogen huvudvärk innebär huvudvärk som orsakas av sjukdomstillstånd i nacken, dock inte trauma. Det är en sekundär huvudvärksform som inte skall blandas ihop med migrän som ofta startar med nackstelhet. Tillståndet uppträder oftast i yngre medelåldern.

Vanligtvis finns en skada eller nedsatt funktion i någon av följande vilken kan förklara smärtan vid cervikogen huvudvärk:

-Cervikala kotmellanskivor

-Cervikala facettleder

-Bakre cervikala spinalnervrötter (främst C1-C3)

-Perifera nerver såsom n. occipitalis major, n. occipitalis minor, n. auricularis major

Olika sjukdomstillstånd i nacken som ger upphov till huvudvärk tycks förekomma hos cirka 15 % av de individer som söker läkare för huvudvärk och/eller nackvärk, medan förekomsten av strikt definierad cervikogen huvudvärk i befolkningen sannolikt är lägre än 5 %.

För diagnosen cervikogen huvudvärk krävs kliniskt och/eller radiologiskt bevis för ett sjukdomstillstånd i halskotpelaren eller halsens mjukdelar som kan ge huvudvärk. Exempel på detta är tumörer, reumatoid artrit och spondylos.

Man ska kunna påvisa minst två av följande:

  • Huvudv√§rken har debuterat i tidsm√§ssig relation till det p√•visade sjukdomstillst√•ndet i hals/nacke
  • Huvudv√§rken har f√∂rb√§ttrats signifikant eller f√∂rsvunnit helt parallellt med det p√•visade sjukdomstillst√•ndet i hals/nacke
  • R√∂rligheten i halsryggen √§r reducerad, och huvudv√§rken f√∂rs√§mras p√•tagligt av provokationsr√∂relser
  • Huvudv√§rken f√∂rsvinner efter diagnostiska blockader av nerver i nacken

Huvudvärken försvinner eller lindras i regel om besvären från halsryggen behandlas.

  • 2. Trigeminusneuralgi

Trigeminusneuralgi karaktäriseras av attacker med kortvarig och intensiv ansiktssmärta. Det debuterar vanligen runt 50 års åldern och 2/3 av patienterna är kvinnor. Färre än en halv promille av befolkningen (30 per 100 000) har sjukdomen och varje år insjuknar 6 personer per 100 000. Någon ärftlighet har inte konstaterats. Hos cirka 2 % utgör MS orsaken.

Sjukdomen delas upp i klassisk, sekundär, och idiopatisk trigeminusneuralgi. Vid den förstnämnda föreligger en mekanisk orsak i form av ett pulserande kärlnystan som komprimerar trigeminusroten och retar nerven. Vid sekundär trigeminusneuralgi föreligger delvis annorlunda symtom och tumör eller neurologisk sjukdom kan ibland vara orsaken. Vid idiopatisk trigeminusneuralgi kan ingen orsak påvisas. Smärtorna misstolkas ofta som kommande från tänder eller bihålor.

Höger sida drabbas ungefär dubbelt så ofta som vänster. Hos cirka 5 % blir sjukdomen dubbelsidig. Sjukdomen börjar vanligen inom andra trigeminusgrenens utbredningsområde.

Det finns några diagnostiska symtom vid cervikogena huvudvärk:

  • Individen med cervikogen huvudv√§rk klagar fr√§mst √∂ver huvudv√§rk och i mindre utstr√§ckning √∂ver nacksm√§rtor.
  • Huvudv√§rken √§r vanligtvis ensidig (utan att v√§xla sida) och utg√•r fr√•n nackregionen med utstr√•lning mot samsidans tinning- och √∂gonregion samt ibland √§ven mot skulderregionen.
  • Sm√§rtor kan provoceras fram genom att vrida och/eller b√∂ja i nacken alternativt genom att trycka p√• strukturerna i nacken. Sidoflektion och rotation i nacken √§r ofta nedsatt p√• den p√•verkade sidan.
  • 3. Sp√§nningshuvudv√§rk

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs av de flesta någon gång. Smärtan, som ofta beskrivs som ett bandliknande tryck runt huvudet, tenderar att vara ganska konstant. Den drabbade kanske kan känna ömma punkter i hårbotten. Det finns inga associerade kräkningar eller känslighet mot starkt ljus (fotofobi). Huvudvärken är generaliserad och kan pågå i veckor eller månader, och är därför till skillnad från migrän, som tenderar att inte pågå i mer än 72 timmar.

Sp√§nningshuvudv√§rk kan orsakas av stress, buller, muskelsp√§nningar, ergonomi, belastning och koncentrerat tittande p√• sk√§rmar t ex. Ibland uppst√•r den f√∂r att kroppen √§r uttorkad eller beh√∂ver elektrolyter. Magnesiumbrist √§r en vanlig orsak till sp√§nningshuvudv√§rk. Sjukdom som kan orsaka huvudv√§rk √§r t ex hypotyreos, underfunktion i sk√∂ldk√∂rteln. Man b√∂r utesluta sk√∂ldk√∂rtelproblematik genom blodprover; TSH, Fritt T3 och Fritt T4.  Oron f√∂r huvudv√§rken kan f√• sm√§rtan att p√•g√• eller accelerera. Sp√§nningshuvudv√§rk kan ibland bli kronisk. Det √§r viktigt att komma ih√•g att denna typ av huvudv√§rk inte √§r farlig.

För att hantera spänningshuvudvärk:

  • Undvik utl√∂sande faktorer om det √§r m√∂jligt;
  • Avslappning och l√§ttare fysisk tr√§ning kan vara till hj√§lp,
  • liksom massage, t ex vitalmetoden.se
  • F√∂rs√∂k att dricka ett glas vatten om du misst√§nker uttorkning
  • Sm√§rtstillande medel som finns p√• apoteket kan hj√§lpa, de ska endast anv√§ndas enligt ordination och under kort tid men det √§r viktigt att bryta sm√§rtspiralen
  • Magnesium Diasporal 400. 1200 mg/kv√§ll i tv√• veckor har hj√§lpt m√•nga av mina patienter
  • Yin yoga; p√• Youtube hittar du m√•nga bra √∂vningar
  • 4. Ny daglig ih√•llande huvudv√§rk

En inte helt sällsynt typ av kronisk daglig huvudvärk, som fortfarande är okänd för många svenska läkare, är s.k ny daglig ihållande huvudvärk (ICHD-II, kod 4.8). Tillståndet kallades tidigare de novo kronisk daglig huvudvärk. Denna huvudvärk påminner om kronisk spänningshuvudvärk men kan ha inslag liknande den vid migrän och kan bryta ut under ett väldigt kort tidsspann. Ofta vet patienten på klockslaget när den fick värken. De kan då ha gått från att, i princip, aldrig ha huvudvärk till att bli kroniker. Då annan huvudvärk oftare drabbar kvinnor än män gör Ny daglig ihållande huvudvärk ingen åtskillnad mellan könen. Innan diagnosen ställs skall man med lämpliga undersökningar ha uteslutit högt eller lågt intrakraniellt tryck och virusbetingad huvudvärk. Medelåldern för debut är 44 år, vissa säger sig ha haft lättare förskylningskänslor innan, ungefär varannan har haft hög psykisk stress strax före utbrottet (i stressnivå som ett dödsfall i familjen) och ibland fysisk stress som riktigt hård träning eller cancerbehandling. Hos ca 80% försvinner värken inom 2 år.

  • 5. Migr√§n

Migr√§n k√§nnetecknas av en dunkande, ensidig, sm√§rta som ofta √•tf√∂ljs av aura, ljud-ljus-doftk√§nslighet och f√∂reg√•s av ‚ÄĚk√§nningar‚ÄĚ. Vissa vet flera dagar i f√∂rv√§g att huvudv√§rken snart kommer. N√§r man n√•tt toppen av sm√§rtan kan det vara sv√•rt att kommunicera eller ta in n√•gon information. Kr√§kningar √§r inte ovanligt. Det k√§nns b√§ttre om man kan ligga i ett m√∂rkt och tyst rum. Stress och vissa f√∂do√§mnen kan vara en trigger. Koffein verkar lindrande f√∂r vissa (k√§rlsammandragande i hj√§rnan) och triggande f√∂r andra.

Om migränen inte brutit ut än kan du, med lite tur, lindra anfallet med receptfria läkemedel.

De här läkemedlen är vanligast vid ett migränanfall:

Du kan ta smärtstillande läkemedel om du känner att ett anfall är på väg eller under ett anfall. Då kan du ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller coxhämmare. Du kan också ta läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol. När du är säker på att det är ett migränanfall som pågår kan triptaner hjälpa eller kapa topparna av den värsta smärtan. Du kan ta läkemedel som innehåller metoklopramid om du mår illa under anfallet.

Dessa läkemedel används om du behöver en förebyggande behandling:

  • Betablockerare. Det l√§kemedel som brukar anv√§ndas i f√∂rsta hand √§r metoprolol.
  • Angiotensinreceptorblockerare
  •  L√§kemedel som inneh√•ller kandesartan har visat sig minska migr√§n.
  • L√§kemedel som inneh√•ller amitriptylin. De b√∂r tas till kv√§llen.
  • NSAID kan anv√§ndas om du bara f√•r migr√§n i samband med mens.
  • Ibland kan vissa l√§kemedel som anv√§nds vid epilepsi provas. Det kan vara bra om det √§r sv√•rt att hitta en behandling som fungerar.
  • Du kan f√• en spruta med det verksamma √§mnet botulinumtoxin (botox), om du har stora besv√§r och inget annat hj√§lper.
  • CGRP antikroppar. Dessa l√§kemedel finns som sprutor som du tar sj√§lv var fj√§rde vecka.
  • Paracetamol √§r sm√§rtstillande och kan vara ett bra alternativ vid migr√§n om du inte t√•l NSAID. Det √§r inte helt klarlagt p√• vilket s√§tt paracetamol d√§mpar sm√§rta.

Paracetamol kan ge mer huvudvärk hos personer som har migrän och tar läkemedlet mer än nio dagar per månad. Om du ofta behöver använda paracetamol mot migrän kan förebyggande behandling vara en bättre behandling för dig pga risken för leverskada.

  • 6. Klusterhuvudv√§rk kallades tidigare Hortons huvudv√§rk

Klusterhuvudvärk är en intensiv huvudvärk som kommer i många attacker under samma period. Den är känd för att vara den typen av huvudvärk som gör mest ont av alla. Det finns olika behandlingar som kan minska värken vid attackerna. Klusterhuvudvärk kallades tidigare för Hortons huvudvärk.

Det finns många olika typer av huvudvärk. Du behöver få en bedömning av en läkare för att kunna veta att det är klusterhuvudvärk du har. Det är viktigt för att du ska få rätt behandling.

Klusterhuvudv√§rk b√∂rjar vanligtvis n√§r du √§r mellan 20 och 40 √•r. Klusterhuvudv√§rk √§r mycket intensiv och sm√§rtsam. Den brukar bli mindre besv√§rlig eller g√• √∂ver helt efter 65-√•rs√•ldern. Orsaken till sjukdomen √§r inte k√§nd. Det h√§r √§r exempel p√• vanliga symtom vid klusterhuvudv√§rk: Pl√∂tslig attack av huvudv√§rk i ena sidan av huvudet.  Det b√∂rjar med stark sm√§rta bakom eller i det ena √∂gat.

Sm√§rtan sprider sig fr√•n √∂gat till tinningen, pannan och till √∂versidan eller undersidan av k√§ken p√• samma sida av huvudet. Den intensiva sm√§rtan g√∂r att du kan ha sv√•rt att vara stilla under attacken och m√•ste r√∂ra p√• dig hela tiden. Sm√§rtan kan p√•g√• fr√•n femton minuter till tre timmar.  Huvudv√§rken f√∂rsvinner lika pl√∂tsligt som den kom. Klusterhuvudv√§rk kommer i perioder Attackerna kommer m√•nga g√•nger efter varandra. Det √§r vanligt att en period av attacker h√•ller i sig i fyra till tolv veckor. Sedan kan du vara fri fr√•n huvudv√§rken i flera veckor och upp till flera √•r. Men oftast kommer perioder med huvudv√§rken en till tv√• g√•nger per √•r.

Under perioderna med attacker kan huvudvärken komma allt ifrån en gång varannan dag upp till åtta gånger per dygn. Huvudvärken kommer ofta på samma klockslag under både dagar och nätter.

Under en period av attacker kommer värken på samma sida av huvudet vid varje attack. Oftast kommer huvudvärken på samma sida vid nästa period av attacker. Ibland händer det att nästa period av attacker ger huvudvärk på den andra sidan av huvudet. Du kan också få andra symtom på samma sida som huvudvärken. Det kan vara ett eller flera av följande:

  • N√§st√§ppa.
  • Svullet och h√§ngande √∂gonlock.
  • Mindre pupill.
  •  R√∂d √∂gonvita.
  • Det rinner fr√•n √∂gat eller n√§san.
  • N√•gra f√• personer har kronisk klusterhuvudv√§rk. Det inneb√§r att f√∂ljande p√•g√•r under minst ett √•r: Du har attacker av huvudv√§rk minst varannan dag. De perioder d√• du √§r fri fr√•n attackerna √§r kortare √§n tre m√•nader i str√§ck.

Kontakta en vårdcentral om något av följande gäller för dig:

Du tror att du har klusterhuvudvärk och vill få hjälp med behandling. Du har klusterhuvudvärk och de läkemedel du tar hjälper inte.

Det är bra om du har information som du skrivit om huvudvärken. Du kan få följande frågor:

  • Hur m√•nga dagar i m√•naden har du huvudv√§rk?
  • N√§r hade du huvudv√§rk de senaste g√•ngerna? Ange tidpunkt p√• dygnet och veckodag, om det g√•r.
  • Kan huvudv√§rken utl√∂sas av stress eller oro?
  • Brukar du ha huvudv√§rk i hela huvudet eller p√• den ena sidan av huvudet?
  • Brukar huvudv√§rken k√§nnas tryckande, molande eller pulserande?
  • Brukar huvudv√§rken vara l√§tt eller sv√•r?
  • Hur l√§nge brukar den p√•g√•?
  • Blir du k√§nslig mot ljus och ljud i samband med huvudv√§rken?
  • M√•r du illa och kr√§ks i samband med huvudv√§rken?
  • Beh√∂ver du l√§gga dig ner n√§r huvudv√§rken √§r som v√§rst?
  • Kan huvudv√§rken √∂ka av l√§tt fysisk aktivitet?
  • Har huvudv√§rken f√∂r√§ndrats fr√•n hur den tidigare har k√§nts?
  • Anv√§nder du l√§kemedel mot huvudv√§rken? Hur ofta i s√• fall? Hj√§lper det?

Utifrån svaren på dessa frågor kan läkaren oftast avgöra vilken typ av huvudvärk du har. Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk. Om läkaren bedömer att du har klusterhuvudvärk bör du få remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar så snart som möjligt.

Behandling:

Du kan få behandling som lindrar smärtan, kortar ner perioden med attacker och som kan förebygga nya attacker.

Läkemedel när du har en attack

Läkemedel som tillhör gruppen triptaner hjälper oftast. De hjälper bäst i form av spruta och du får lära dig att ta sprutorna själv. Nässprej kan också hjälpa men är inte lika bra som när du tar en spruta. Tabletter har oftast en mer långsam effekt.

Läkemedel som innehåller prednisolon kan göra att den pågående perioden av attacker blir kortare.

Syrgas när du har en attack

Du kan få behandling med syrgas genom en ansiktsmask. Behandling med syrgas bryter oftast attacken inom femton till trettio minuter. Du kan få tillgång till en syrgastub att ha hemma om den behandlingen har visat sig vara den bästa behandlingen för dig.

Behandling för att undvika attacker

Det finns olika receptbelagda läkemedel som kan göra att du slipper attacker. Läkemedel som innehåller verapamil brukar oftast hjälpa bra. Du kan också få pröva prednisolon under korta perioder om du får svåra besvär. Den behandling som brukar hjälpa bäst är att kombinera två olika förebyggande läkemedel

Kronisk klusterhuvudvärk kan behandlas med litium. Då måste du lämna blodprover regelbundet så att läkaren kan följa hur hög koncentration av ämnet du har i blodet. Det finns en del du kan göra själv för att både minska smärtan och undvika nya attacker.

  • Under perioder av attacker b√∂r du inte dricka alkohol eftersom det ofta startar huvudv√§rken.
  • Regelbunden s√∂mn p√• natten
  • F√∂rs√∂k att ha regelbundna s√∂mnvanor om n√§tterna. Det kan g√∂ra besv√§ren mindre. Ta inte n√•gon extra sovtid under dagen eftersom det kan starta en attack.
  • H√∂j huvud√§ndan p√• s√§ngen
  • Du kan pr√∂va att h√∂ja huvud√§ndan p√• s√§ngen cirka 20 centimeter om du f√•r attacker p√• natten. Det kan g√∂ra att besv√§ren minskar.
  • Skriv ner information om huvudv√§rken
  • Det √§r bra om du kan skriva ner information om din huvudv√§rk n√§r en period av attacker kommer. Eftersom attackerna √§r s√• sm√§rtsamma och kan komma ofta under ett och samma dygn kan det vara sv√•rt att samla sig f√∂r att skriva detaljer. F√∂rslag p√• information som √§r bra att ha med om du ska s√∂ka v√•rd:
  • Datum f√∂r n√§r perioden med attacker b√∂rjade.
  • Hur l√•ng perioden var.
  • Hur l√•ng varje attack var.
  • Hur m√•nga attacker du hade som flest per dygn.
  • Om det h√§nde n√•got i ansiktet n√§r attackerna kom.

Orsaken till klusterhuvudv√§rk √§r inte helt k√§nd. Huvudv√§rken verkar ha att g√∂ra med de funktioner i kroppen som reglerar dygnsrytmen. Blodk√§rlen i huvudet blir inflammerade och det ger en kraftig svullnad som ger stark sm√§rta. 

  • 7. L√§kemedelsutl√∂st huvudv√§rk

L√§kemedelsutl√∂st HV inneb√§r en f√∂rv√§rring av tidigare huvudv√§rk genom kronisk √∂veranv√§ndning av l√§kemedel. Huvudv√§rken liknar vanligen den prim√§ra huvudv√§rken. Drabbar ca 1‚Äď2 % av befolkningen.

Orsaken till läkemedelsutlöst huvudvärk är inte helt klarlagd. Möjliga mekanismer som övervägs är arftlighet samt att kronisk exponering av vissa läkemedel skulle kunna orsaka:

  • Aktivering av spinala trigeminusk√§rnan
  • √Ėkad CGRP-fris√§ttning i trigeminala afferenter
  • Allodyni
  • Latent sensitisering

Diagnosering

Huvudvärk som uppträder under minst 15 dagar/månad hos en patient med tidigare primär huvudvärksdiagnos.

Regelbunden överanvändning av läkemedel under minst 3 månader av ett eller flera läkemedel som kan tas för akut och/eller symtomatisk behandling av huvudvärk.

Kan inte förklaras bättre av annan ICHD-3-diagnos.

 √Ėveranv√§ndning av l√§kemedel inneb√§r:

  • Intag av ergotaminpreparat, triptaner eller opioider ‚Č• 10 dagar/m√•nad
  • Intag av enklare analgetika (paracetamol, ASA, NSAID) ‚Č• 15 dagar/m√•nad

√Ėkad risk f√∂r att utveckla l√§kemedelsutl√∂st huvudv√§rk har kopplats till:

  • Kvinnligt k√∂n
  • √Ėvervikt
  • S√∂mnst√∂rningar
  • √Ėverdrivet koffeinintag
  • Psykisk sjukdom
  • L√•g socioekonomisk status
  • Samband med andra sm√§rttillst√•nd
  • Huvud- och nackskada
  • St√∂rre livsh√§ndelser

Hos patienter med primär huvudvärk, kan frekvent intag läkemedel öka frekvensen och intensiteten av huvudvärk, vilket orsakar en ond cirkel av ytterligare intag av läkemedel och ökad attackfrekvens. Således uppträder en ny typ av huvudvärk eller en signifikant försämring av den primära huvudvärken Huvudvärken liknar i regel den vanliga primära huvudvärken till sin karaktär. Det blir ofta svårt att effektivt behandla anfall med analgetika. I svåra fall krävs inläggning på vårdavdelning och behandling med ett långtidsverkande i kombination med ett korttidsvärkande läkemedel.

  • 8. Migr√§n hos barn

Återkommande huvudvärk utan kroppslig orsak är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn och tonåringar. Vidare tycks förekomsten av huvudvärk öka med åldern och då särskilt hos tonårsflickor. Flera oberoende undersökningar rapporterar att omkring 2/3 av samtliga skolbarn har haft huvudvärk under det senaste året. En noggrant utförd studie av norska ungdomar i åldern 12-18 år konstaterades att ettårsförekomsten av huvudvärk av spänningstyp var 58 %. Motsvarande förekomst för definitiv migrän var 23%. Till det tillkom ytterligare 13% med så kallad sannolik migrän. 16% av barn och tonåringar har någon form av huvudvärk minst en gång per vecka, motsvarande för definitiv migrän är 6%. 1,2% har kronisk huvudvärk av spänningstyp och 0,8% har kronisk migrän.

Huvudvärk av spänningshuvudvärk (HST) är den vanligast förekommande typen av huvudvärk hos barn och tonåringar. Ungefär 1 % av barn/tonåringar har daglig (kronisk) HST.

Barn i förskoleåldern kan misstänkas ha HST om de klagar över ont i huvudet utan illamående eller kräkningar, inte förefaller särskilt smärtpåverkade och rör sig ungefär som vanligt.

√Ąldre barn beskriver ofta att besv√§ren b√∂rjar som ett tryck ovanp√• skallen eller som ett band runt huvudet. Detta g√•r sedan gradvis √∂ver i l√§tt v√§rk. I ett senare skede kan v√§rken √∂ka i intensitet, s√• att den st√∂r skolarbetet. Diagnosen HST anv√§nds vanligtvis n√§r man uteslutit att barn/ton√•ringar besv√§ras av migr√§n, eller att huvudv√§rken har bakomliggande kroppslig orsak. Ungdomar med frekvent och kronisk HST har en √∂kad f√∂rekomst av √•ngest och depression.

Migrän kan debutera i de tidiga barnaåren

Under de första levnadsåren kännetecknas migrän av välavgränsade korta anfall av skrik, blekhet och kräkningar. Det är svårt att ställa diagnos på barn under 4 år då de har svårt att förklara sin smärta.

Migränanfall hos barn och ungdom varar obehandlat sällan mer än 12 timmar. Hos riktigt små barn kan migränanfallet vara kortare än 1 timme, men vanligtvis är anfallstiden 2-8 timmar.

I allmänhet är migränattackerna hos ungdomar mer långdragna än motsvarande episoder med HST. Medan smärtan vid HST upplevs som lindrig till måttlig, upplevs huvudvärken vid migränattack som svår. Migrän hos barn sitter vanligen dubbelsidigt över panna och tinning. Barn med migrän beskriver oftare än vuxna besvär från magen med buksmärtor och kräkningar.

Ungdomar med migrän söker läkare tidigare än de som har HST. De använder också läkemedel i större utsträckning. Ungdomar med frekvent och kronisk migrän har en förhöjd förekomst av såväl ångest och depression som koncentrationssvårigheter.

Migrän med aura

Aurafenomen uppträder vanligtvis före huvudvärksfasen under migränattacken. Auran varar för det mesta 10-30 minuter, sällan mer än 60 minuter, och försvinner oftast innan huvudvärken börjar. Den vanligaste formen av aura är synpåverkan, s k flimmerskotom. Auran upplevs för båda ögonen i samma synfältshalva, patienten kan inte se normalt inom det engagerade området.

En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar ena kroppshalvan. Vanligen upplevs känselstörningar som domningar, krypningar och stickningar i ena handen (speciellt i tumgreppet), kring munnen och tungan på samma sida (s k keiro-orala parestesier).

Parestesierna börjar vanligtvis i fingrarna och sprider sig en bit upp på underarmen under loppet av minuter och därefter till ansiktet. Till skillnad från epileptiska symtom sitter känselförnimmelserna i samband med migrän än på höger, än på vänster sida och kännetecknas av en långsammare spridning. Talrubbningar förekommer, men är mindre vanligt. Mycket sällan kan det uppstå partiella förlamningar i armar och ben. En ännu ovanligare form av aurasymtom är förvrängd kroppsuppfattning, där patienten som synhallucinationer upplever hur den egna kroppsformen förändras (t ex blir lång, smal, tjock, e t c).

Diagnostiken av migrän utan aura (MuA) och episodisk HST hos barn är ett kontroversiellt område. För att ställa diagnosen MuA hos barn med återkommande huvudvärksattacker, med varierande varaktighet och total symtomfrihet mellan anfallen, krävs följande:

A. √Ötminstone 5 attacker som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärksattacker som pågår under 2-72 timmar (obehandlade eller icke framgångsrikt behandlade).

C. Huvudvärk som har åtminstone två av följande kännetecken:

1. Ensidig lokalisation

2. Pulserande karaktär

3. Måttlig till svår intensitet (hämmar eller förhindrar dagliga aktiviteter)

4. Försämring av lättare fysisk aktivitet (såsom gång i trappor) eller undvikande av sådan aktivitet

D. Under huvudvärken åtminstone ett av följande:

1. Illamående och/eller kräkningar

2. Ljuskänslighet och ljudkänslighet

IHS-klassifikationen ovan är främst framtagen för vuxna och har alltför låg känslighet för barn. Gällande barn vet man att:

  • Endast drygt h√§lften (56%) av barn med migr√§n har en anfallsduration som √§r l√§ngre √§n 2 timmar
  • Enbart 1/3 (34%) har halvsidig huvudv√§rk och kraftigt √∂kad k√§nslighet f√∂r ljus (27%)
  • Kr√§kningar f√∂rekommer d√§remot oftare hos barn, h√§lften kr√§ks (48%) under migr√§nanfallet

Av denna anledning har man föreslagit en revision av IHS-klassifikationen för MuA för att göra den mer tillämpbar på barn. Denna version har också utvärderats, varvid man fann att fler blev diagnostiserade som MuA. De mest betydelsefulla faktorer som reviderats för att barn skulle diagnostiseras till migrängruppen var dubbelsidig smärta och en familjär förekomst av migrän.

Det föreligger inga skillnader mellan barn med MuA och HST vad gäller förekomst av huvudvärksattacker, minskning av antalet attacker under skollov eller antal aktiviteter. Däremot uppvisade barn med MuA (jämfört med barn med HST) fler utlösande faktorer som exponering för TV- eller datormonitorer, sömnbrist, och emotionella reaktioner.

Barn som har både migrän och HST anger alltid att migränen är mer plågsam. Migrän leder även till en signifikant högre handikappsgrad än HST med större frånvaro från skola, familjeliv, och fritidsaktiviteter.

Sammanfattning:

  • Barn med migr√§n har kortare anfallsduration √§n vuxna
  • Yngre barn rapporterar s√§llan aurasymtom
  • Oftare dubbelsidig huvudv√§rk
  • Sv√•rt att beskriva dunkande/pulserande sm√§rta
  • St√∂rre p√•verkan p√• magtarmkanalen
  • Hos yngre barn oftast indirekt information fr√•n f√∂r√§ldrar om √∂kad k√§nslighet f√∂r ljus och ljud

 Debut√•lder f√∂r migr√§n hos barn och ungdom

I ett par migränstudier från Australien och Göteborg har man tagit fram den uppgivna debutåldern och funnit att av alla som kommer att få migrän under sin livstid, har 17-25 % haft sitt första migränanfall före 10 års ålder. Prognosen verkar vara bättre för pojkar då risken för ett återinsjuknande efter flera års frihet från migrän förefaller vara lägre.

  • 9. Bukmigr√§n

Bukmigrän (abdominell migrän) är ofta en föregångare till vanlig migrän. Det är viktigt att urskilja bukmigrän som ett distinkt kliniskt tillstånd, då de flesta barn med återkommande buksmärtor inte har bukmigrän.

 Bukmigr√§n inneb√§r √•terkommande episoder med sv√•r buksm√§rta som interfererar med normal aktivitet. De flesta barn √∂nskar ligga ned i ett m√∂rkt och tyst rum. Buksm√§rtan upptr√§der √§ven vid f√∂r √∂vrigt milda attacker.

  • Sm√§rtlokalisationen √§r i medellinjen, runt naveln eller diffust lokaliserad.
  • Attackdurationen varierar mellan 2 och 72 timmar och vanligtvis √•terkommer episoderna p√• ett f√∂r individen karakt√§ristiskt s√§tt med √•terg√•ng till normaltillst√•ndet mellan episoderna.
  • Den drabbade √§r ofta blek under anfallen.
  • Matleda och illam√•ende √§r n√§stan alltid f√∂rekommande, och kr√§kningar f√∂rekommer i 50 % av fallen.
  • Samtidig √∂kad k√§nslighet f√∂r ljus och ljud √§r vanligt f√∂rekommande.
  • Yrselsymtom kan f√∂rekomma vid bukmigr√§n liksom vid andra former av migr√§n hos barn och ungdom.
  •  Vidare √§r det vanligt att dessa barn besv√§ras av √•ksjuka.
  • Bukmigr√§n upptr√§der vanligtvis f√∂re puberteten, och i de flesta fallen upph√∂r episoderna med buksm√§rtor och ers√§tts vid vuxen √•lder av migr√§nhuvudv√§rk.
  • Cyklisk kr√§kning. Med cykliska kr√§kningar menas √•terkommande episoder med kr√§kningar och intensivt illam√•ende.
  • Attackdurationen √§r minst 1 timme och upp till 10 dagar, och vanligtvis √•terkommer episoderna p√• ett f√∂r individen karakt√§ristiskt s√§tt, med √•terg√•ng till normaltillst√•ndet i minst en vecka mellan episoderna.
  • Kr√§kningsfrekvensen √§r minst 4 g√•nger per timma, men kan g√• upp till 10 kr√§kningar per timma.
  • Cykliska kr√§kningar upptr√§der vanligtvis f√∂re puberteten, och i de flesta fallen upph√∂r episoderna med kr√§kningar och ers√§tts av regelr√§tta migr√§nanfall under ton√•ren.
  • Det √§r viktigt att skilja migr√§n och HST fr√•n andra √•kommor som kan ge symtom fr√•n huvudregionen. Detta g√∂rs liksom f√∂r vuxna med hj√§lp av ett ing√•ende samtal och en noggrann somatisk unders√∂kning.
  • De vanligaste sj√§lvupplevda kroppsbesv√§ren bland barn och ton√•ringar √§r huvud-, mag- och ryggv√§rk, s√∂mnproblem samt yrsel.
  • V√§rksymtom anges p√•tagligt oftare av flickor.
  • Huvudv√§rkssm√§rta kan utl√∂sas fr√•n ansikte, bih√•lor, t√§nder, √∂gon, √∂ron eller hj√§rnans hinnor och k√§rl.
  • Akut huvudv√§rk kan uppkomma vid en √∂vre luftv√§gsinfektion eller ett slag mot huvudet.
  • I enstaka fall kan den √•terkommande huvudv√§rken hos barn och ton√•ringar orsakas av felaktiga bett- eller tandst√§llningar som ger sm√§rtor i tuggmuskulaturen. Inte s√§llan ber√§ttar f√∂r√§ldrar till dessa barn att barnet gnisslar t√§nder.
  • Andra anledningar till huvudv√§rk kan vara n√§rsynthet, l√•ngsynthet eller skelning (strabism).
  • Det √§r viktigt att utesluta allvarliga kroppsliga sjukdomar som orsak till √•terkommande huvudv√§rk, t ex intrakraniell tryckstegring p g a en bl√∂dning, v√§xande tum√∂r eller sk√∂ldk√∂rtelsjukdom.
  • Vid v√§xande tum√∂r kommer huvudv√§rken s√§rskilt p√• morgonen och √§r sv√•r till intensiv, och f√∂rv√§rras vanligen av att barnet hostar, b√∂jer sig eller krystar.
  • All symtomatisk huvudv√§rk b√∂r utredas och vara korrekt diagnostiserad innan behandling initieras. Behandling av huvudv√§rk hos barn som inte svarar p√• f√∂rstahandspreparaten b√∂r utprovas av barnneurolog, barnl√§kare eller andra l√§kare med erfarenhet av huvudv√§rk hos barn.

Lämplig behandling är sumatriptan, Nässpray 10-20 mg x 1-2 per dygn.

Baserat på den stora likheten mellan preparaten sumatriptan och zolmitriptan så kan även zolmitriptan nässpray 2,5 mg, 5 mg utgöra ett alternativ till tonåringar med migrän även om säkerställd vetenskaplig dokumentation saknas för denna åldersgrupp.

Sammanfattningsvis har det varit svårt att visa att triptaner är effektivare än placebo vid anfallsbehandling av migrän hos tonåringar. Däremot har man i samma studier visat att tonåringar tolererar dessa preparat väl. Vid svåra migränanfall kan man därför på enskilda individer, med otillfredsställande behandlingsresultat med förstahandsalternativen paracetamol, ASA eller NSAIDs, från och med 12 års ålder även pröva effekten av migränspecifik medicinering med triptan (godkänd indikation för sumatriptan nässpray 10 mg).

  1. 10. Sköldkörteln och huvudvärk

Symtom på sköldkörtelsjukdom

√Ąven om sk√∂ldk√∂rteln √§r mest inblandad i √§mnesoms√§ttningen, kan alla sk√∂ldk√∂rtelproblem eller dess f√∂rm√•ga att producera och uts√∂ndra hormoner bidra till n√•gra allvarliga h√§lsoproblem som p√•verkar alla delar av kroppen. Dessa st√∂rningar kan orsakas av ett brett spektrum av sjukdomar och faktorer, inklusive tyreoidit (inflammation i sk√∂ldk√∂rteln), vissa mediciner och Hashimotos sjukdom

Symtom på en sköldkörtelsjukdom kan variera beroende på om körteln är en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) eller en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos).

Symtom på hypertyreos kan inkludera:

  • Oavsiktlig viktminskning
  • Snabba eller oregelbundna hj√§rtslag
  • √Öngest, nervositet eller irritabilitet
  • Pl√∂tslig tr√∂tthet eller muskelsvaghet
  • S√∂mnproblem
  • F√∂r√§ndringar i menstruationsm√∂nster

Symtom på hypotyreos kan inkludera:

  • Pl√∂tslig tr√∂tthet eller muskelsvaghet
  • Oavsiktlig vikt√∂kning
  • Stela, sm√§rtsamma och svullna leder
  • Depression
  • Minnesproblem
  • Oregelbundna eller kraftiga menstruationer

Sköldkörtel och huvudvärk

Forskning pekar på ett potentiellt samband mellan huvudvärk, särskilt migrän, och hypotyreos. Detta innebär att de som är mer benägna att få huvudvärk och migrän kan vara mer sårbara för hypotyreos, och hypotyreos kan bidra till att uppleva mer huvudvärk eller migrän.

Du kan uppleva huvudvärk som ett av symtomen på sköldkörtelsjukdom. Till exempel kan långvariga sömnproblem som uppstår med den autoimmuna störningen hypertyreos resultera i huvudvärk. Konstant trötthet och muskelsvaghet kan också bidra till huvudvärk. Både ångest och depression kan potentiellt manifestera huvudvärk.

Om du ofta har huvudvärk är det värt att träffa din vårdgivare och eventuellt få dina sköldkörtelnivåer testade. De inledande prover som bör tas är TSH (bör optimalt ligga på ca 1), Fritt T3 (bör ligga i övre referensen) och Fritt T4 (bör ligga mitt i referensen).

Kosttillskott som profylax

  1. D-vitaminbrist är kopplat till huvudvärk eftersom det kan påverka inflammation och hur dina nervceller fungerar. Du kan öka dina D-vitaminnivåer med kosttillskott, D-vitaminrik mat och solljus.

Att ta kosttillskott kan minska hur ofta din huvudvärk uppstår. Men innan du provar D-vitamintillskott, prata med din vårdgivare om huruvida och hur du ska ta dem

2. Magnesium är ett annat viktigt mineral som hjälper till att upprätthålla t ex ben och hjärthälsa. Studier visar dessutom att de kan hjälpa till att bekämpa effekterna av en migränattack. Som det visar sig upplever personer med magnesiumbrist frekvent och svår migrän och huvudvärk. Vissa av dessa patienter upplever också synstörningar, illamående, kräkningar och andra migränsymtom. Till exempel rapporterades 22% minskning av förekomsten av migränhuvudvärk för varje 5 ng/ml ökning av serumvitamin D.

De som lider av kronisk migrän brukar rekommenderas att ta magnesiumoxid. Det beror på att studier visar att magnesium spelar en avgörande roll för att förebygga migrän. Inom vitalmetoden rekommenderar vi Magnesium Diasporal 1200 mg/kväll i 2 veckor. Det kan också dämpa effekterna av sensorisk aura och menstruationsrelaterade migränsymtom.

Det finns gott om mat och dryck rik på magnesium som du kan införliva i din kost om du lider av kronisk migrän. Spannmål, svarta bönor, nötter och spannmål är rika på magnesium. Kaffe och te innehåller också en bra mängd av detta mineral.

3. Riboflavin är en av de åtta B-vitaminer som din kropp behöver. De flesta nutritionister hänvisar till det som vitamin B2. Detta vitamin spelar en viktig roll för att bryta ner kolhydrater, fetter och proteiner och omvandla dem till energi. Men du kan bara konsumera små mängder B2 i kroppen. På grund av detta får vissa människor inte tillräckligt med riboflavin i kroppen, vilket gör dem mycket mottagliga för migrän.

Att införliva vitamin B2-rik mat i din kost kan hjälpa till att lindra dina symtom. Avokado, ägg, fisk, kött och fågelprodukter är rika på vitamin B2.

4. Niacin, B3

Niacinets effektivitet får anses hypotetiska och kräver fler studier. Vid akut migränhuvudvärk uppstår några av symtomen från aktivering av det trigeminovaskulära komplexet som det heter på läkarspråk. Det innebär att blodkärlen i ansiktet vidgas. Aktivering av detta komplex leder till att kärlen inne i huvudet också kan vidgas och ge ett förhöjt tryck. Detta anses orsaka migränauran, följt av huvudvärk då även nerverna påverkas. När det tas intravenöst eller oralt, orsakar niacin en hudrodnad som kan avbryta de akuta symtomen av migrän. Det finns bevis för att niacin är en effektiv kärlvidgare, men dess förmåga att påverka centrala mekanismer (d.v.s. blodflöde i hjärnan involverade i migränhuvudvärk har inte studerats väl. Niacin orsakar kärlvidning och hudrodnad genom att öka prostaglandin D2 (PGD2) i huden, vilket leder till en markant ökning av dess metaboliter i blodet. När niacin ges oralt i mängder av 500 mg frisätts PGD2 som märkbart ger rodnad i huden och uppträder i stora mängder i blodet.

5. Omega3

Migr√§nl√§kemedel verkar inte p√• alla patienter, och m√•nga f√•r biverkningar. D√§rf√∂r √§r det l√§mpligt att g√∂ra mer av f√∂rebyggandet. I detta sammanhang visar en ny amerikansk studie att en kost som inneh√•ller fler omega-3-fettsyror fr√•n fet fisk minskar migr√§nfrekvensen j√§mf√∂rt med en genomsnittlig kost. Om man inte gillar fisk √§r det l√§mpligt att ta tillskott av god kvalitet. I studien deltog 182 patienter med migr√§n, och man slumpade fram vilken av de tre grupperna patienterna skulle tillh√∂ra. Patienterna hade migr√§n fr√•n 5‚Äď20 dagar i m√•naden och studien varade i 16 veckor.

Det fanns två behandlingsgrupper i vilka varje deltagare dagligen fick 1,5 gram fler omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som finns i fet fisk.

Dessutom fick den ena behandlingsgruppen samma höga intag av omega-6-fettsyror som kontrollgruppen, medan den andra behandlingsgruppen fick ett minskat intag av omega-6-fettsyror. Vi får i första hand omega-6-fettsyror från vegetabiliska oljor, margarin och industriellt bearbetade livsmedel.

Kontrollgruppen fick de vanliga mängderna omega-3-fettsyror, vilket var mindre än 150 mg EPA och DHA om dagen. Kontrollgruppen fick också de vanliga mängderna av omega-6.

Förändringarna i kosten gjordes genom att ändra innehållet av vegetabiliska oljor, smör och proteinrika källor som fisk.

Det visade sig att huvudvärksfrekvensen minskade i båda behandlingsgrupperna, där deltagarna fick mer omega-3 motsvarande 1,5 gram om dagen.

Den ena behandlingsgruppen, som bara fick fler omega-3-fettsyror, hade i genomsnitt två färre huvudvärksdagar jämfört med kontrollgruppen.

Den andra behandlingsgruppen, som fick både fler omega-3-fettsyror och färre omega-6-fettsyror, hade i genomsnitt fyra färre huvudvärksdagar.

Deltagarna i båda omega-3-grupperna rapporterade kortare och mindre allvarlig huvudvärk än kontrollgruppen.

Forskarna bakom den nya studien h√§nvisar samtidigt till andra nya studier i vilka migr√§n behandlades med l√§kemedel, vilket minskar antalet huvudv√§rksdagar med 2‚Äď2,5 dagar per m√•nad. Enligt forskarna kan flera omega-3-fettsyror i kosten d√§rf√∂r vara lika bra eller b√§ttre √§n l√§kemedel. Effekten f√∂rst√§rks ytterligare om man minskar intaget av omega-6 fr√•n vegetabiliska oljor och andra k√§llor. I studien fick deltagarna 1,5 gram mer EPA och DHA om dagen

Den nya studien har publicerats i tidskriften BMJ (British Medical Journal).

6. Alfa liponsyra

Alfa-liponsyra är en vitaminliknande kemikalie som kallas en antioxidant. Jäst, lever, njure, spenat, broccoli och potatis är bra källor till alfa-liponsyra. Det tillverkas också i laboratoriet för användning som medicin.

Alfa-liponsyra används för diabetes och nervrelaterade symtom på diabetes inklusive brännande, smärta och domningar i ben och armar. Höga doser alfa-liponsyra är godkända i Tyskland för behandling av dessa symtom.

  • Migr√§n huvudv√§rk. Tidig forskning tyder p√• att intag av 600 mg alfa-liponsyra dagligen i tre m√•nader f√∂rb√§ttrar sv√•righetsgraden och frekvensen av migr√§n. Det f√∂rb√§ttrar dock inte antalet m√•natliga migr√§nattacker.
  • Diabetes. Att ta alfa-liponsyra genom munnen eller intraven√∂st verkar f√∂rb√§ttra blodsockerniv√•n hos personer med diabetes. Det finns dock vissa inkonsekventa bevis som visar att det inte p√•verkar blodsockret.
  • Prediabetes. Vissa unders√∂kningar visar att mottagande av 600 mg alfa-liponsyra intraven√∂st en g√•ng dagligen i 2 veckor minskar blodsockret efter att ha √§tit.
  • Diabetisk nervsm√§rta. Att ta alfa-liponsyra genom munnen verkar f√∂rb√§ttra symtom som br√§nnande, sm√§rta och domningar i ben och armar hos personer med diabetes. Det kan ta 3 till 5 veckors behandling innan symtomen f√∂rb√§ttras.
  • Vitiligo. Att ta en produkt som inneh√•ller alfa-liponsyra, vitamin C och E och flerom√§ttad fettsyror tillsammans med ljusterapi dagligen i 8 m√•nader verkar f√∂rb√§ttra hudmissf√§rgning hos personer med fl√§ckig hud p√• grund av vitiligo.
  • Viktminskning. Forskning tyder p√• att intag av 1800 mg alfa-liponsyra dagligen i 20 veckor minskar kroppsvikt hos personer som √§r √∂verviktiga.
  • S√•rl√§kning. Viss forskning tyder p√• att intag av 300 mg av en specifik alfa-lipoic produkt en g√•ng f√∂re och en g√•ng efter syrebehandling i 14-30 dagar minskar s√•romr√•det.
  • Nonalcholic leverinflammation (steatohepatit). Tidiga bevis tyder p√• att intag av 600-900 mg alfa-liponsyra dialy i 2 m√•nader kan minska leverstorlek och symtom hos personer med alkoholfri leverinflammation.
  • Str√•lningsexponering. Tidiga bevis tyder p√• att intag av 400 mg alfa-liponsyra ensam eller tillsammans med E-vitamin i 28 dagar kan minska symtomen p√• str√•lningsexponering hos barn som bor n√§ra f√∂rorenade omr√•den.
  • T√§ppta art√§rer (perifer art√§rsjukdom) . Tidig forskning tyder p√• att intag av 300 mg alfa-liponsyra dagligen kan minska sm√§rta i samband med tr√§ning hos personer med igensatta art√§rer.
  • Bensvaghet och sm√§rta (ischias) . Tidig forskning visar att intag av 600 mg alfa-liponsyra dagligen i 60 dagar f√∂rb√§ttrar benv√§rk och svaghet p√• grund av skador p√• ischiasnerven. Det verkar dock inte gynna s√∂mnkvaliteten hos personer med detta tillst√•nd.

Alfa-liponsyra verkar hjälpa till att förhindra vissa typer av cellskador i kroppen, och återställer också vitaminnivåer som vitamin E och vitamin C. Det finns också bevis för att alfa-liponsyra kan förbättra neurons funktion och ledning vid diabetes. Alfa-liponsyra används i kroppen för att bryta ner kolhydrater och att skapa energi för de andra organen i kroppen.

Var försiktig vid användandet om du äter sköldkörtelmedicin då syran sänker effekten av läkemedlet.

7. CoQ10

Migrän är en återkommande typ av huvudvärk som orsakar svår pulserande smärta eller en pulserande känsla. Låga nivåer av CoQ10 har rapporterats hos personer som drabbas av migrän.

En granskning av personer med migrän visade att CoQ10-tillskott i minst sex veckor minskade frekvensen och varaktigheten av migränen. Men det minskade inte migränsmärtan.

Kroppen producerar CoQ10, men långt mindre än vad studier har visat som tillräckligt. CoQ10-nivåerna sjunker dock med åren, vilket minskar kroppens förmåga att hantera inflammation och oxidativ stress på ett effektivt sätt. Oxidativ stress uppstår när fria radikaler (instabila molekyler) börjar skada celler och vävnader i kroppen. Antioxidanter motverkar effekterna av fria radikaler.

Låga CoQ10-nivåer i kroppen har förknippats med flera sjukdomar, bland annat :

  • Diabetes
  • Migr√§n
  • Alzheimers sjukdom
  • Cancer
  • Hj√§rtsvikt
  • CoQ10-tillskott anses vara s√§kert och v√§l tolererat, men biverkningarna kan vara buksm√§rtor eller magbesv√§r.

Dessa symtom kan uppstå vid doser som överstiger 1 200 milligram (mg) per dag.

Andra rapporterade CoQ10-biverkningar är:

  • Halsbr√§nna
  • Illam√•ende
  • Yrsel
  • Diarr√©
  • S√∂mnl√∂shet
  • Interaktioner med l√§kemedel

CoQ10 kan interagera med vissa mediciner, inklusive:

  • Blodf√∂rtunnande medel (warfarin)
  • Blodtrycksmediciner
  • Vissa cancermediciner

Fråga din vårdgivare innan du tar CoQ10. Var noga med att berätta om alla mediciner och kosttillskott du tar.

Tillskott med vitamin B, CoQ10, magnesium, vitamin D och Omega-3 kan betraktas som en effektiv strategi som huvudvärk/migränprofylax.

*Texten skall inte ses som medicinsk rådgivning. Har du eller misstänker sjukdom ska du alltid kontakta din vårdgivare i första hand.

Referenser

Bansevicius D, Salvesen R. Cervikogen hodepine. Tidsskr Nor Laegeforen 2003; 123: 2701-4. Länk

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29571016/

Cervicogenic Headache: Basic concepts. Eds.: Sjaastad O., Fredriksen, T.A., Bono G. and Nappi G. European Headache Federation, SMITH-GORDON, London, 2003; 1-149.

Chaibi A, Russell MB. Manual therapies for cervicogenic headache: a systematic review. J Headache Pain 2012;13(5):351-9.

Linde M, Hagen K, Salvesen √ė, Bruvik Gravdahl G, Helde G, and Stovner LJ. Onabotulinum toxin A treatment of cervicogenic headache: A randomized, double-blind, placebo-controlled cross-over study. Cephalalgia 2011;31(7):797-807.

The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169.

Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS) The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018 Jan;38(1):1-211

Thyroid Hormones. Hormone Health Network. URL. Accessed January 7, 2022.

Hyperthyroidism (overactive thyroid). Mayo Clinic. URL. Accessed January 7, 2022.

Hypothyroidism (underactive thyroid). Mayo Clinic. URL. Accessed January 7, 2022.

Could it be my thyroid? Harvard Health Publishing. URL. Accessed January 7, 2022.