10 typer av huvudvärk & 7 lindrande tillskott 🔹 Vitalmetoden 🔹

Huvudvärk kan vara allt från tillfällig, återkommande men diffus till någon allvarlig underliggande sjukdom. Här tittar vi närmre på 9 olika typer av plågsam men ofarlig huvudsmärta.

Exempel på några frågor vi kan komma att ställa om du besöker www.Vitalmetoden.se;

din medicinska bakgrund
dagliga liv
ärftlighet
om du känner spända muskelstråk före utbrott
triggers
livsstil
smärtfrekvens
huvudvärkens lokalisation
när på dagen det är värst
smärtskala, VAS
menstruationscykel för kvinnor
utlösande faktor
kost
stress
kosttillskott
läkemedel

Huvudvärk uppstår av många anledningar och det krävs ett detektivarbete och ett nära samarbete med dig som patient att reda ut vad som kan vara grundorsaken till din huvudvärk.

Cervikogen huvudvärk

Cervikogen huvudvärk innebär huvudvärk som orsakas av sjukdomstillstånd i nacken, dock inte trauma. Det är en sekundär huvudvärksform som inte skall blandas ihop med migrän som ofta startar med nackstelhet. Tillståndet uppträder oftast i yngre medelåldern.

Vanligtvis finns en skada eller nedsatt funktion i någon av följande vilken kan förklara smärtan vid cervikogen huvudvärk:

-Cervikala kotmellanskivor

-Cervikala facettleder

-Bakre cervikala spinalnervrötter (främst C1-C3)

-Perifera nerver såsom n. occipitalis major, n. occipitalis minor, n. auricularis major

Olika sjukdomstillstånd i nacken som ger upphov till huvudvärk tycks förekomma hos cirka 15 % av de individer som söker läkare för huvudvärk och/eller nackvärk, medan förekomsten av strikt definierad cervikogen huvudvärk i befolkningen sannolikt är lägre än 5 %.

För diagnosen cervikogen huvudvärk krävs kliniskt och/eller radiologiskt bevis för ett sjukdomstillstånd i halskotpelaren eller halsens mjukdelar som kan ge huvudvärk. Exempel på detta är tumörer, reumatoid artrit och spondylos.

Man ska kunna påvisa minst två av följande:

Huvudvärken har debuterat i tidsmässig relation till det påvisade sjukdomstillståndet i hals/nacke
Huvudvärken har förbättrats signifikant eller försvunnit helt parallellt med det påvisade sjukdomstillståndet i hals/nacke
Rörligheten i halsryggen är reducerad, och huvudvärken försämras påtagligt av provokationsrörelser
Huvudvärken försvinner efter diagnostiska blockader av nerver i nacken

Huvudvärken försvinner eller lindras i regel om besvären från halsryggen behandlas.

2. Trigeminusneuralgi

Trigeminusneuralgi karaktäriseras av attacker med kortvarig och intensiv ansiktssmärta. Det debuterar vanligen runt 50 års åldern och 2/3 av patienterna är kvinnor. Färre än en halv promille av befolkningen (30 per 100 000) har sjukdomen och varje år insjuknar 6 personer per 100 000. Någon ärftlighet har inte konstaterats. Hos cirka 2 % utgör MS orsaken.

Sjukdomen delas upp i klassisk, sekundär, och idiopatisk trigeminusneuralgi. Vid den förstnämnda föreligger en mekanisk orsak i form av ett pulserande kärlnystan som komprimerar trigeminusroten och retar nerven. Vid sekundär trigeminusneuralgi föreligger delvis annorlunda symtom och tumör eller neurologisk sjukdom kan ibland vara orsaken. Vid idiopatisk trigeminusneuralgi kan ingen orsak påvisas. Smärtorna misstolkas ofta som kommande från tänder eller bihålor.

Höger sida drabbas ungefär dubbelt så ofta som vänster. Hos cirka 5 % blir sjukdomen dubbelsidig. Sjukdomen börjar vanligen inom andra trigeminusgrenens utbredningsområde.

Det finns några diagnostiska symtom vid cervikogena huvudvärk:

Individen med cervikogen huvudvärk klagar främst över huvudvärk och i mindre utsträckning över nacksmärtor.
Huvudvärken är vanligtvis ensidig (utan att växla sida) och utgår från nackregionen med utstrålning mot samsidans tinning- och ögonregion samt ibland även mot skulderregionen.
Smärtor kan provoceras fram genom att vrida och/eller böja i nacken alternativt genom att trycka på strukturerna i nacken. Sidoflektion och rotation i nacken är ofta nedsatt på den påverkade sidan.

3. Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs av de flesta någon gång. Smärtan, som ofta beskrivs som ett bandliknande tryck runt huvudet, tenderar att vara ganska konstant. Den drabbade kanske kan känna ömma punkter i hårbotten. Det finns inga associerade kräkningar eller känslighet mot starkt ljus (fotofobi). Huvudvärken är generaliserad och kan pågå i veckor eller månader, och är därför till skillnad från migrän, som tenderar att inte pågå i mer än 72 timmar.

Spänningshuvudvärk kan orsakas av stress, buller, muskelspänningar, ergonomi, belastning och koncentrerat tittande på skärmar t ex. Ibland uppstår den för att kroppen är uttorkad eller behöver elektrolyter. Magnesiumbrist är en vanlig orsak till spänningshuvudvärk. Sjukdom som kan orsaka huvudvärk är t ex hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. Man bör utesluta sköldkörtelproblematik genom blodprover; TSH, Fritt T3 och Fritt T4. Oron för huvudvärken kan få smärtan att pågå eller accelerera. Spänningshuvudvärk kan ibland bli kronisk. Det är viktigt att komma ihåg att denna typ av huvudvärk inte är farlig.

För att hantera spänningshuvudvärk:

Undvik utlösande faktorer om det är möjligt;
Avslappning och lättare fysisk träning kan vara till hjälp,
liksom massage, t ex vitalmetoden.se
Försök att dricka ett glas vatten om du misstänker uttorkning
Smärtstillande medel som finns på apoteket kan hjälpa, de ska endast användas enligt ordination och under kort tid men det är viktigt att bryta smärtspiralen
Magnesium Diasporal 400. 1200 mg/kväll i två veckor har hjälpt många av mina patienter
Yin yoga; på Youtube hittar du många bra övningar

4. Ny daglig ihållande huvudvärk

En inte helt sällsynt typ av kronisk daglig huvudvärk, som fortfarande är okänd för många svenska läkare, är s.k ny daglig ihållande huvudvärk (ICHD-II, kod 4.8). Tillståndet kallades tidigare de novo kronisk daglig huvudvärk. Denna huvudvärk påminner om kronisk spänningshuvudvärk men kan ha inslag liknande den vid migrän och kan bryta ut under ett väldigt kort tidsspann. Ofta vet patienten på klockslaget när den fick värken. De kan då ha gått från att, i princip, aldrig ha huvudvärk till att bli kroniker. Då annan huvudvärk oftare drabbar kvinnor än män gör Ny daglig ihållande huvudvärk ingen åtskillnad mellan könen. Innan diagnosen ställs skall man med lämpliga undersökningar ha uteslutit högt eller lågt intrakraniellt tryck och virusbetingad huvudvärk. Medelåldern för debut är 44 år, vissa säger sig ha haft lättare förskylningskänslor innan, ungefär varannan har haft hög psykisk stress strax före utbrottet (i stressnivå som ett dödsfall i familjen) och ibland fysisk stress som riktigt hård träning eller cancerbehandling. Hos ca 80% försvinner värken inom 2 år.

5. Migrän

Migrän kännetecknas av en dunkande, ensidig, smärta som ofta åtföljs av aura, ljud-ljus-doftkänslighet och föregås av ”känningar”. Vissa vet flera dagar i förväg att huvudvärken snart kommer. När man nått toppen av smärtan kan det vara svårt att kommunicera eller ta in någon information. Kräkningar är inte ovanligt. Det känns bättre om man kan ligga i ett mörkt och tyst rum. Stress och vissa födoämnen kan vara en trigger. Koffein verkar lindrande för vissa (kärlsammandragande i hjärnan) och triggande för andra.

Om migränen inte brutit ut än kan du, med lite tur, lindra anfallet med receptfria läkemedel.

De här läkemedlen är vanligast vid ett migränanfall:

Du kan ta smärtstillande läkemedel om du känner att ett anfall är på väg eller under ett anfall. Då kan du ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller coxhämmare. Du kan också ta läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol. När du är säker på att det är ett migränanfall som pågår kan triptaner hjälpa eller kapa topparna av den värsta smärtan. Du kan ta läkemedel som innehåller metoklopramid om du mår illa under anfallet.

Dessa läkemedel används om du behöver en förebyggande behandling:

Betablockerare. Det läkemedel som brukar användas i första hand är metoprolol.
Angiotensinreceptorblockerare
Läkemedel som innehåller kandesartan har visat sig minska migrän.
Läkemedel som innehåller amitriptylin. De bör tas till kvällen.
NSAID kan användas om du bara får migrän i samband med mens.
Ibland kan vissa läkemedel som används vid epilepsi provas. Det kan vara bra om det är svårt att hitta en behandling som fungerar.
Du kan få en spruta med det verksamma ämnet botulinumtoxin (botox), om du har stora besvär och inget annat hjälper.
CGRP antikroppar. Dessa läkemedel finns som sprutor som du tar själv var fjärde vecka.
Paracetamol är smärtstillande och kan vara ett bra alternativ vid migrän om du inte tål NSAID. Det är inte helt klarlagt på vilket sätt paracetamol dämpar smärta.

Paracetamol kan ge mer huvudvärk hos personer som har migrän och tar läkemedlet mer än nio dagar per månad. Om du ofta behöver använda paracetamol mot migrän kan förebyggande behandling vara en bättre behandling för dig pga risken för leverskada.

6. Klusterhuvudvärk kallades tidigare Hortons huvudvärk

Klusterhuvudvärk är en intensiv huvudvärk som kommer i många attacker under samma period. Den är känd för att vara den typen av huvudvärk som gör mest ont av alla. Det finns olika behandlingar som kan minska värken vid attackerna. Klusterhuvudvärk kallades tidigare för Hortons huvudvärk.

Det finns många olika typer av huvudvärk. Du behöver få en bedömning av en läkare för att kunna veta att det är klusterhuvudvärk du har. Det är viktigt för att du ska få rätt behandling.

Klusterhuvudvärk börjar vanligtvis när du är mellan 20 och 40 år. Klusterhuvudvärk är mycket intensiv och smärtsam. Den brukar bli mindre besvärlig eller gå över helt efter 65-årsåldern. Orsaken till sjukdomen är inte känd. Det här är exempel på vanliga symtom vid klusterhuvudvärk: Plötslig attack av huvudvärk i ena sidan av huvudet. Det börjar med stark smärta bakom eller i det ena ögat.

Smärtan sprider sig från ögat till tinningen, pannan och till översidan eller undersidan av käken på samma sida av huvudet. Den intensiva smärtan gör att du kan ha svårt att vara stilla under attacken och måste röra på dig hela tiden. Smärtan kan pågå från femton minuter till tre timmar. Huvudvärken försvinner lika plötsligt som den kom. Klusterhuvudvärk kommer i perioder Attackerna kommer många gånger efter varandra. Det är vanligt att en period av attacker håller i sig i fyra till tolv veckor. Sedan kan du vara fri från huvudvärken i flera veckor och upp till flera år. Men oftast kommer perioder med huvudvärken en till två gånger per år.

Under perioderna med attacker kan huvudvärken komma allt ifrån en gång varannan dag upp till åtta gånger per dygn. Huvudvärken kommer ofta på samma klockslag under både dagar och nätter.

Under en period av attacker kommer värken på samma sida av huvudet vid varje attack. Oftast kommer huvudvärken på samma sida vid nästa period av attacker. Ibland händer det att nästa period av attacker ger huvudvärk på den andra sidan av huvudet. Du kan också få andra symtom på samma sida som huvudvärken. Det kan vara ett eller flera av följande:

Nästäppa.
Svullet och hängande ögonlock.
Mindre pupill.
Röd ögonvita.
Det rinner från ögat eller näsan.
Några få personer har kronisk klusterhuvudvärk. Det innebär att följande pågår under minst ett år: Du har attacker av huvudvärk minst varannan dag. De perioder då du är fri från attackerna är kortare än tre månader i sträck.

Kontakta en vårdcentral om något av följande gäller för dig:

Du tror att du har klusterhuvudvärk och vill få hjälp med behandling. Du har klusterhuvudvärk och de läkemedel du tar hjälper inte.

Det är bra om du har information som du skrivit om huvudvärken. Du kan få följande frågor:

Hur många dagar i månaden har du huvudvärk?
När hade du huvudvärk de senaste gångerna? Ange tidpunkt på dygnet och veckodag, om det går.
Kan huvudvärken utlösas av stress eller oro?
Brukar du ha huvudvärk i hela huvudet eller på den ena sidan av huvudet?
Brukar huvudvärken kännas tryckande, molande eller pulserande?
Brukar huvudvärken vara lätt eller svår?
Hur länge brukar den pågå?
Blir du känslig mot ljus och ljud i samband med huvudvärken?
Mår du illa och kräks i samband med huvudvärken?
Behöver du lägga dig ner när huvudvärken är som värst?
Kan huvudvärken öka av lätt fysisk aktivitet?
Har huvudvärken förändrats från hur den tidigare har känts?
Använder du läkemedel mot huvudvärken? Hur ofta i så fall? Hjälper det?

Utifrån svaren på dessa frågor kan läkaren oftast avgöra vilken typ av huvudvärk du har. Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk. Om läkaren bedömer att du har klusterhuvudvärk bör du få remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar så snart som möjligt.

Behandling:

Du kan få behandling som lindrar smärtan, kortar ner perioden med attacker och som kan förebygga nya attacker.

Läkemedel när du har en attack

Läkemedel som tillhör gruppen triptaner hjälper oftast. De hjälper bäst i form av spruta och du får lära dig att ta sprutorna själv. Nässprej kan också hjälpa men är inte lika bra som när du tar en spruta. Tabletter har oftast en mer långsam effekt.

Läkemedel som innehåller prednisolon kan göra att den pågående perioden av attacker blir kortare.

Syrgas när du har en attack

Du kan få behandling med syrgas genom en ansiktsmask. Behandling med syrgas bryter oftast attacken inom femton till trettio minuter. Du kan få tillgång till en syrgastub att ha hemma om den behandlingen har visat sig vara den bästa behandlingen för dig.

Behandling för att undvika attacker

Det finns olika receptbelagda läkemedel som kan göra att du slipper attacker. Läkemedel som innehåller verapamil brukar oftast hjälpa bra. Du kan också få pröva prednisolon under korta perioder om du får svåra besvär. Den behandling som brukar hjälpa bäst är att kombinera två olika förebyggande läkemedel

Kronisk klusterhuvudvärk kan behandlas med litium. Då måste du lämna blodprover regelbundet så att läkaren kan följa hur hög koncentration av ämnet du har i blodet. Det finns en del du kan göra själv för att både minska smärtan och undvika nya attacker.

Under perioder av attacker bör du inte dricka alkohol eftersom det ofta startar huvudvärken.
Regelbunden sömn på natten
Försök att ha regelbundna sömnvanor om nätterna. Det kan göra besvären mindre. Ta inte någon extra sovtid under dagen eftersom det kan starta en attack.
Höj huvudändan på sängen
Du kan pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter om du får attacker på natten. Det kan göra att besvären minskar.
Skriv ner information om huvudvärken
Det är bra om du kan skriva ner information om din huvudvärk när en period av attacker kommer. Eftersom attackerna är så smärtsamma och kan komma ofta under ett och samma dygn kan det vara svårt att samla sig för att skriva detaljer. Förslag på information som är bra att ha med om du ska söka vård:
Datum för när perioden med attacker började.
Hur lång perioden var.
Hur lång varje attack var.
Hur många attacker du hade som flest per dygn.
Om det hände något i ansiktet när attackerna kom.

Orsaken till klusterhuvudvärk är inte helt känd. Huvudvärken verkar ha att göra med de funktioner i kroppen som reglerar dygnsrytmen. Blodkärlen i huvudet blir inflammerade och det ger en kraftig svullnad som ger stark smärta.

7. Läkemedelsutlöst huvudvärk

Läkemedelsutlöst HV innebär en förvärring av tidigare huvudvärk genom kronisk överanvändning av läkemedel. Huvudvärken liknar vanligen den primära huvudvärken. Drabbar ca 1–2 % av befolkningen.

Orsaken till läkemedelsutlöst huvudvärk är inte helt klarlagd. Möjliga mekanismer som övervägs är arftlighet samt att kronisk exponering av vissa läkemedel skulle kunna orsaka:

Aktivering av spinala trigeminuskärnan
Ökad CGRP-frisättning i trigeminala afferenter
Allodyni
Latent sensitisering

Diagnosering

Huvudvärk som uppträder under minst 15 dagar/månad hos en patient med tidigare primär huvudvärksdiagnos.

Regelbunden överanvändning av läkemedel under minst 3 månader av ett eller flera läkemedel som kan tas för akut och/eller symtomatisk behandling av huvudvärk.

Kan inte förklaras bättre av annan ICHD-3-diagnos.

Överanvändning av läkemedel innebär:

Intag av ergotaminpreparat, triptaner eller opioider ≥ 10 dagar/månad
Intag av enklare analgetika (paracetamol, ASA, NSAID) ≥ 15 dagar/månad

Ökad risk för att utveckla läkemedelsutlöst huvudvärk har kopplats till:

Kvinnligt kön
Övervikt
Sömnstörningar
Överdrivet koffeinintag
Psykisk sjukdom
Låg socioekonomisk status
Samband med andra smärttillstånd
Huvud- och nackskada
Större livshändelser

Hos patienter med primär huvudvärk, kan frekvent intag läkemedel öka frekvensen och intensiteten av huvudvärk, vilket orsakar en ond cirkel av ytterligare intag av läkemedel och ökad attackfrekvens. Således uppträder en ny typ av huvudvärk eller en signifikant försämring av den primära huvudvärken Huvudvärken liknar i regel den vanliga primära huvudvärken till sin karaktär. Det blir ofta svårt att effektivt behandla anfall med analgetika. I svåra fall krävs inläggning på vårdavdelning och behandling med ett långtidsverkande i kombination med ett korttidsvärkande läkemedel.

8. Migrän hos barn

Återkommande huvudvärk utan kroppslig orsak är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn och tonåringar. Vidare tycks förekomsten av huvudvärk öka med åldern och då särskilt hos tonårsflickor. Flera oberoende undersökningar rapporterar att omkring 2/3 av samtliga skolbarn har haft huvudvärk under det senaste året. En noggrant utförd studie av norska ungdomar i åldern 12-18 år konstaterades att ettårsförekomsten av huvudvärk av spänningstyp var 58 %. Motsvarande förekomst för definitiv migrän var 23%. Till det tillkom ytterligare 13% med så kallad sannolik migrän. 16% av barn och tonåringar har någon form av huvudvärk minst en gång per vecka, motsvarande för definitiv migrän är 6%. 1,2% har kronisk huvudvärk av spänningstyp och 0,8% har kronisk migrän.

Huvudvärk av spänningshuvudvärk (HST) är den vanligast förekommande typen av huvudvärk hos barn och tonåringar. Ungefär 1 % av barn/tonåringar har daglig (kronisk) HST.

Barn i förskoleåldern kan misstänkas ha HST om de klagar över ont i huvudet utan illamående eller kräkningar, inte förefaller särskilt smärtpåverkade och rör sig ungefär som vanligt.

Äldre barn beskriver ofta att besvären börjar som ett tryck ovanpå skallen eller som ett band runt huvudet. Detta går sedan gradvis över i lätt värk. I ett senare skede kan värken öka i intensitet, så att den stör skolarbetet. Diagnosen HST används vanligtvis när man uteslutit att barn/tonåringar besväras av migrän, eller att huvudvärken har bakomliggande kroppslig orsak. Ungdomar med frekvent och kronisk HST har en ökad förekomst av ångest och depression.

Migrän kan debutera i de tidiga barnaåren

Under de första levnadsåren kännetecknas migrän av välavgränsade korta anfall av skrik, blekhet och kräkningar. Det är svårt att ställa diagnos på barn under 4 år då de har svårt att förklara sin smärta.

Migränanfall hos barn och ungdom varar obehandlat sällan mer än 12 timmar. Hos riktigt små barn kan migränanfallet vara kortare än 1 timme, men vanligtvis är anfallstiden 2-8 timmar.

I allmänhet är migränattackerna hos ungdomar mer långdragna än motsvarande episoder med HST. Medan smärtan vid HST upplevs som lindrig till måttlig, upplevs huvudvärken vid migränattack som svår. Migrän hos barn sitter vanligen dubbelsidigt över panna och tinning. Barn med migrän beskriver oftare än vuxna besvär från magen med buksmärtor och kräkningar.

Ungdomar med migrän söker läkare tidigare än de som har HST. De använder också läkemedel i större utsträckning. Ungdomar med frekvent och kronisk migrän har en förhöjd förekomst av såväl ångest och depression som koncentrationssvårigheter.

Migrän med aura

Aurafenomen uppträder vanligtvis före huvudvärksfasen under migränattacken. Auran varar för det mesta 10-30 minuter, sällan mer än 60 minuter, och försvinner oftast innan huvudvärken börjar. Den vanligaste formen av aura är synpåverkan, s k flimmerskotom. Auran upplevs för båda ögonen i samma synfältshalva, patienten kan inte se normalt inom det engagerade området.

En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar ena kroppshalvan. Vanligen upplevs känselstörningar som domningar, krypningar och stickningar i ena handen (speciellt i tumgreppet), kring munnen och tungan på samma sida (s k keiro-orala parestesier).

Parestesierna börjar vanligtvis i fingrarna och sprider sig en bit upp på underarmen under loppet av minuter och därefter till ansiktet. Till skillnad från epileptiska symtom sitter känselförnimmelserna i samband med migrän än på höger, än på vänster sida och kännetecknas av en långsammare spridning. Talrubbningar förekommer, men är mindre vanligt. Mycket sällan kan det uppstå partiella förlamningar i armar och ben. En ännu ovanligare form av aurasymtom är förvrängd kroppsuppfattning, där patienten som synhallucinationer upplever hur den egna kroppsformen förändras (t ex blir lång, smal, tjock, e t c).

Diagnostiken av migrän utan aura (MuA) och episodisk HST hos barn är ett kontroversiellt område. För att ställa diagnosen MuA hos barn med återkommande huvudvärksattacker, med varierande varaktighet och total symtomfrihet mellan anfallen, krävs följande:

A. Åtminstone 5 attacker som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärksattacker som pågår under 2-72 timmar (obehandlade eller icke framgångsrikt behandlade).

C. Huvudvärk som har åtminstone två av följande kännetecken:

1. Ensidig lokalisation

2. Pulserande karaktär

3. Måttlig till svår intensitet (hämmar eller förhindrar dagliga aktiviteter)

4. Försämring av lättare fysisk aktivitet (såsom gång i trappor) eller undvikande av sådan aktivitet

D. Under huvudvärken åtminstone ett av följande:

1. Illamående och/eller kräkningar

2. Ljuskänslighet och ljudkänslighet

IHS-klassifikationen ovan är främst framtagen för vuxna och har alltför låg känslighet för barn. Gällande barn vet man att:

Endast drygt hälften (56%) av barn med migrän har en anfallsduration som är längre än 2 timmar
Enbart 1/3 (34%) har halvsidig huvudvärk och kraftigt ökad känslighet för ljus (27%)
Kräkningar förekommer däremot oftare hos barn, hälften kräks (48%) under migränanfallet

Av denna anledning har man föreslagit en revision av IHS-klassifikationen för MuA för att göra den mer tillämpbar på barn. Denna version har också utvärderats, varvid man fann att fler blev diagnostiserade som MuA. De mest betydelsefulla faktorer som reviderats för att barn skulle diagnostiseras till migrängruppen var dubbelsidig smärta och en familjär förekomst av migrän.

Det föreligger inga skillnader mellan barn med MuA och HST vad gäller förekomst av huvudvärksattacker, minskning av antalet attacker under skollov eller antal aktiviteter. Däremot uppvisade barn med MuA (jämfört med barn med HST) fler utlösande faktorer som exponering för TV- eller datormonitorer, sömnbrist, och emotionella reaktioner.

Barn som har både migrän och HST anger alltid att migränen är mer plågsam. Migrän leder även till en signifikant högre handikappsgrad än HST med större frånvaro från skola, familjeliv, och fritidsaktiviteter.

Sammanfattning:

Barn med migrän har kortare anfallsduration än vuxna
Yngre barn rapporterar sällan aurasymtom
Oftare dubbelsidig huvudvärk
Svårt att beskriva dunkande/pulserande smärta
Större påverkan på magtarmkanalen
Hos yngre barn oftast indirekt information från föräldrar om ökad känslighet för ljus och ljud

Debutålder för migrän hos barn och ungdom

I ett par migränstudier från Australien och Göteborg har man tagit fram den uppgivna debutåldern och funnit att av alla som kommer att få migrän under sin livstid, har 17-25 % haft sitt första migränanfall före 10 års ålder. Prognosen verkar vara bättre för pojkar då risken för ett återinsjuknande efter flera års frihet från migrän förefaller vara lägre.

9. Bukmigrän

Bukmigrän (abdominell migrän) är ofta en föregångare till vanlig migrän. Det är viktigt att urskilja bukmigrän som ett distinkt kliniskt tillstånd, då de flesta barn med återkommande buksmärtor inte har bukmigrän.

Bukmigrän innebär återkommande episoder med svår buksmärta som interfererar med normal aktivitet. De flesta barn önskar ligga ned i ett mörkt och tyst rum. Buksmärtan uppträder även vid för övrigt milda attacker.

Smärtlokalisationen är i medellinjen, runt naveln eller diffust lokaliserad.
Attackdurationen varierar mellan 2 och 72 timmar och vanligtvis återkommer episoderna på ett för individen karaktäristiskt sätt med återgång till normaltillståndet mellan episoderna.
Den drabbade är ofta blek under anfallen.
Matleda och illamående är nästan alltid förekommande, och kräkningar förekommer i 50 % av fallen.
Samtidig ökad känslighet för ljus och ljud är vanligt förekommande.
Yrselsymtom kan förekomma vid bukmigrän liksom vid andra former av migrän hos barn och ungdom.
Vidare är det vanligt att dessa barn besväras av åksjuka.
Bukmigrän uppträder vanligtvis före puberteten, och i de flesta fallen upphör episoderna med buksmärtor och ersätts vid vuxen ålder av migränhuvudvärk.
Cyklisk kräkning. Med cykliska kräkningar menas återkommande episoder med kräkningar och intensivt illamående.
Attackdurationen är minst 1 timme och upp till 10 dagar, och vanligtvis återkommer episoderna på ett för individen karaktäristiskt sätt, med återgång till normaltillståndet i minst en vecka mellan episoderna.
Kräkningsfrekvensen är minst 4 gånger per timma, men kan gå upp till 10 kräkningar per timma.
Cykliska kräkningar uppträder vanligtvis före puberteten, och i de flesta fallen upphör episoderna med kräkningar och ersätts av regelrätta migränanfall under tonåren.
Det är viktigt att skilja migrän och HST från andra åkommor som kan ge symtom från huvudregionen. Detta görs liksom för vuxna med hjälp av ett ingående samtal och en noggrann somatisk undersökning.
De vanligaste självupplevda kroppsbesvären bland barn och tonåringar är huvud-, mag- och ryggvärk, sömnproblem samt yrsel.
Värksymtom anges påtagligt oftare av flickor.
Huvudvärkssmärta kan utlösas från ansikte, bihålor, tänder, ögon, öron eller hjärnans hinnor och kärl.
Akut huvudvärk kan uppkomma vid en övre luftvägsinfektion eller ett slag mot huvudet.
I enstaka fall kan den återkommande huvudvärken hos barn och tonåringar orsakas av felaktiga bett- eller tandställningar som ger smärtor i tuggmuskulaturen. Inte sällan berättar föräldrar till dessa barn att barnet gnisslar tänder.
Andra anledningar till huvudvärk kan vara närsynthet, långsynthet eller skelning (strabism).
Det är viktigt att utesluta allvarliga kroppsliga sjukdomar som orsak till återkommande huvudvärk, t ex intrakraniell tryckstegring p g a en blödning, växande tumör eller sköldkörtelsjukdom.
Vid växande tumör kommer huvudvärken särskilt på morgonen och är svår till intensiv, och förvärras vanligen av att barnet hostar, böjer sig eller krystar.
All symtomatisk huvudvärk bör utredas och vara korrekt diagnostiserad innan behandling initieras. Behandling av huvudvärk hos barn som inte svarar på förstahandspreparaten bör utprovas av barnneurolog, barnläkare eller andra läkare med erfarenhet av huvudvärk hos barn.

Lämplig behandling är sumatriptan, Nässpray 10-20 mg x 1-2 per dygn.

Baserat på den stora likheten mellan preparaten sumatriptan och zolmitriptan så kan även zolmitriptan nässpray 2,5 mg, 5 mg utgöra ett alternativ till tonåringar med migrän även om säkerställd vetenskaplig dokumentation saknas för denna åldersgrupp.

Sammanfattningsvis har det varit svårt att visa att triptaner är effektivare än placebo vid anfallsbehandling av migrän hos tonåringar. Däremot har man i samma studier visat att tonåringar tolererar dessa preparat väl. Vid svåra migränanfall kan man därför på enskilda individer, med otillfredsställande behandlingsresultat med förstahandsalternativen paracetamol, ASA eller NSAIDs, från och med 12 års ålder även pröva effekten av migränspecifik medicinering med triptan (godkänd indikation för sumatriptan nässpray 10 mg).

10. Sköldkörteln och huvudvärk

Symtom på sköldkörtelsjukdom

Även om sköldkörteln är mest inblandad i ämnesomsättningen, kan alla sköldkörtelproblem eller dess förmåga att producera och utsöndra hormoner bidra till några allvarliga hälsoproblem som påverkar alla delar av kroppen. Dessa störningar kan orsakas av ett brett spektrum av sjukdomar och faktorer, inklusive tyreoidit (inflammation i sköldkörteln), vissa mediciner och Hashimotos sjukdom

Symtom på en sköldkörtelsjukdom kan variera beroende på om körteln är en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) eller en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos).

Symtom på hypertyreos kan inkludera:

Oavsiktlig viktminskning
Snabba eller oregelbundna hjärtslag
Ångest, nervositet eller irritabilitet
Plötslig trötthet eller muskelsvaghet
Sömnproblem
Förändringar i menstruationsmönster

Symtom på hypotyreos kan inkludera:

Plötslig trötthet eller muskelsvaghet
Oavsiktlig viktökning
Stela, smärtsamma och svullna leder
Depression
Minnesproblem
Oregelbundna eller kraftiga menstruationer

Sköldkörtel och huvudvärk

Forskning pekar på ett potentiellt samband mellan huvudvärk, särskilt migrän, och hypotyreos. Detta innebär att de som är mer benägna att få huvudvärk och migrän kan vara mer sårbara för hypotyreos, och hypotyreos kan bidra till att uppleva mer huvudvärk eller migrän.

Du kan uppleva huvudvärk som ett av symtomen på sköldkörtelsjukdom. Till exempel kan långvariga sömnproblem som uppstår med den autoimmuna störningen hypertyreos resultera i huvudvärk. Konstant trötthet och muskelsvaghet kan också bidra till huvudvärk. Både ångest och depression kan potentiellt manifestera huvudvärk.

Om du ofta har huvudvärk är det värt att träffa din vårdgivare och eventuellt få dina sköldkörtelnivåer testade. De inledande prover som bör tas är TSH (bör optimalt ligga på ca 1), Fritt T3 (bör ligga i övre referensen) och Fritt T4 (bör ligga mitt i referensen).

Kosttillskott som profylax

D-vitaminbrist är kopplat till huvudvärk eftersom det kan påverka inflammation och hur dina nervceller fungerar. Du kan öka dina D-vitaminnivåer med kosttillskott, D-vitaminrik mat och solljus.

Att ta kosttillskott kan minska hur ofta din huvudvärk uppstår. Men innan du provar D-vitamintillskott, prata med din vårdgivare om huruvida och hur du ska ta dem

2. Magnesium är ett annat viktigt mineral som hjälper till att upprätthålla t ex ben och hjärthälsa. Studier visar dessutom att de kan hjälpa till att bekämpa effekterna av en migränattack. Som det visar sig upplever personer med magnesiumbrist frekvent och svår migrän och huvudvärk. Vissa av dessa patienter upplever också synstörningar, illamående, kräkningar och andra migränsymtom. Till exempel rapporterades 22% minskning av förekomsten av migränhuvudvärk för varje 5 ng/ml ökning av serumvitamin D.

De som lider av kronisk migrän brukar rekommenderas att ta magnesiumoxid. Det beror på att studier visar att magnesium spelar en avgörande roll för att förebygga migrän. Inom vitalmetoden rekommenderar vi Magnesium Diasporal 1200 mg/kväll i 2 veckor. Det kan också dämpa effekterna av sensorisk aura och menstruationsrelaterade migränsymtom.

Det finns gott om mat och dryck rik på magnesium som du kan införliva i din kost om du lider av kronisk migrän. Spannmål, svarta bönor, nötter och spannmål är rika på magnesium. Kaffe och te innehåller också en bra mängd av detta mineral.

3. Riboflavin är en av de åtta B-vitaminer som din kropp behöver. De flesta nutritionister hänvisar till det som vitamin B2. Detta vitamin spelar en viktig roll för att bryta ner kolhydrater, fetter och proteiner och omvandla dem till energi. Men du kan bara konsumera små mängder B2 i kroppen. På grund av detta får vissa människor inte tillräckligt med riboflavin i kroppen, vilket gör dem mycket mottagliga för migrän.

Att införliva vitamin B2-rik mat i din kost kan hjälpa till att lindra dina symtom. Avokado, ägg, fisk, kött och fågelprodukter är rika på vitamin B2.

4. Niacin, B3

Niacinets effektivitet får anses hypotetiska och kräver fler studier. Vid akut migränhuvudvärk uppstår några av symtomen från aktivering av det trigeminovaskulära komplexet som det heter på läkarspråk. Det innebär att blodkärlen i ansiktet vidgas. Aktivering av detta komplex leder till att kärlen inne i huvudet också kan vidgas och ge ett förhöjt tryck. Detta anses orsaka migränauran, följt av huvudvärk då även nerverna påverkas. När det tas intravenöst eller oralt, orsakar niacin en hudrodnad som kan avbryta de akuta symtomen av migrän. Det finns bevis för att niacin är en effektiv kärlvidgare, men dess förmåga att påverka centrala mekanismer (d.v.s. blodflöde i hjärnan involverade i migränhuvudvärk har inte studerats väl. Niacin orsakar kärlvidning och hudrodnad genom att öka prostaglandin D2 (PGD2) i huden, vilket leder till en markant ökning av dess metaboliter i blodet. När niacin ges oralt i mängder av 500 mg frisätts PGD2 som märkbart ger rodnad i huden och uppträder i stora mängder i blodet.

5. Omega3

Migränläkemedel verkar inte på alla patienter, och många får biverkningar. Därför är det lämpligt att göra mer av förebyggandet. I detta sammanhang visar en ny amerikansk studie att en kost som innehåller fler omega-3-fettsyror från fet fisk minskar migränfrekvensen jämfört med en genomsnittlig kost. Om man inte gillar fisk är det lämpligt att ta tillskott av god kvalitet. I studien deltog 182 patienter med migrän, och man slumpade fram vilken av de tre grupperna patienterna skulle tillhöra. Patienterna hade migrän från 5–20 dagar i månaden och studien varade i 16 veckor.

Det fanns två behandlingsgrupper i vilka varje deltagare dagligen fick 1,5 gram fler omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som finns i fet fisk.

Dessutom fick den ena behandlingsgruppen samma höga intag av omega-6-fettsyror som kontrollgruppen, medan den andra behandlingsgruppen fick ett minskat intag av omega-6-fettsyror. Vi får i första hand omega-6-fettsyror från vegetabiliska oljor, margarin och industriellt bearbetade livsmedel.

Kontrollgruppen fick de vanliga mängderna omega-3-fettsyror, vilket var mindre än 150 mg EPA och DHA om dagen. Kontrollgruppen fick också de vanliga mängderna av omega-6.

Förändringarna i kosten gjordes genom att ändra innehållet av vegetabiliska oljor, smör och proteinrika källor som fisk.

Det visade sig att huvudvärksfrekvensen minskade i båda behandlingsgrupperna, där deltagarna fick mer omega-3 motsvarande 1,5 gram om dagen.

Den ena behandlingsgruppen, som bara fick fler omega-3-fettsyror, hade i genomsnitt två färre huvudvärksdagar jämfört med kontrollgruppen.

Den andra behandlingsgruppen, som fick både fler omega-3-fettsyror och färre omega-6-fettsyror, hade i genomsnitt fyra färre huvudvärksdagar.

Deltagarna i båda omega-3-grupperna rapporterade kortare och mindre allvarlig huvudvärk än kontrollgruppen.

Forskarna bakom den nya studien hänvisar samtidigt till andra nya studier i vilka migrän behandlades med läkemedel, vilket minskar antalet huvudvärksdagar med 2–2,5 dagar per månad. Enligt forskarna kan flera omega-3-fettsyror i kosten därför vara lika bra eller bättre än läkemedel. Effekten förstärks ytterligare om man minskar intaget av omega-6 från vegetabiliska oljor och andra källor. I studien fick deltagarna 1,5 gram mer EPA och DHA om dagen

Den nya studien har publicerats i tidskriften BMJ (British Medical Journal).

6. Alfa liponsyra

Alfa-liponsyra är en vitaminliknande kemikalie som kallas en antioxidant. Jäst, lever, njure, spenat, broccoli och potatis är bra källor till alfa-liponsyra. Det tillverkas också i laboratoriet för användning som medicin.

Alfa-liponsyra används för diabetes och nervrelaterade symtom på diabetes inklusive brännande, smärta och domningar i ben och armar. Höga doser alfa-liponsyra är godkända i Tyskland för behandling av dessa symtom.

Migrän huvudvärk. Tidig forskning tyder på att intag av 600 mg alfa-liponsyra dagligen i tre månader förbättrar svårighetsgraden och frekvensen av migrän. Det förbättrar dock inte antalet månatliga migränattacker.
Diabetes. Att ta alfa-liponsyra genom munnen eller intravenöst verkar förbättra blodsockernivån hos personer med diabetes. Det finns dock vissa inkonsekventa bevis som visar att det inte påverkar blodsockret.
Prediabetes. Vissa undersökningar visar att mottagande av 600 mg alfa-liponsyra intravenöst en gång dagligen i 2 veckor minskar blodsockret efter att ha ätit.
Diabetisk nervsmärta. Att ta alfa-liponsyra genom munnen verkar förbättra symtom som brännande, smärta och domningar i ben och armar hos personer med diabetes. Det kan ta 3 till 5 veckors behandling innan symtomen förbättras.
Vitiligo. Att ta en produkt som innehåller alfa-liponsyra, vitamin C och E och fleromättad fettsyror tillsammans med ljusterapi dagligen i 8 månader verkar förbättra hudmissfärgning hos personer med fläckig hud på grund av vitiligo.
Viktminskning. Forskning tyder på att intag av 1800 mg alfa-liponsyra dagligen i 20 veckor minskar kroppsvikt hos personer som är överviktiga.
Sårläkning. Viss forskning tyder på att intag av 300 mg av en specifik alfa-lipoic produkt en gång före och en gång efter syrebehandling i 14-30 dagar minskar sårområdet.
Nonalcholic leverinflammation (steatohepatit). Tidiga bevis tyder på att intag av 600-900 mg alfa-liponsyra dialy i 2 månader kan minska leverstorlek och symtom hos personer med alkoholfri leverinflammation.
Strålningsexponering. Tidiga bevis tyder på att intag av 400 mg alfa-liponsyra ensam eller tillsammans med E-vitamin i 28 dagar kan minska symtomen på strålningsexponering hos barn som bor nära förorenade områden.
Täppta artärer (perifer artärsjukdom) . Tidig forskning tyder på att intag av 300 mg alfa-liponsyra dagligen kan minska smärta i samband med träning hos personer med igensatta artärer.
Bensvaghet och smärta (ischias) . Tidig forskning visar att intag av 600 mg alfa-liponsyra dagligen i 60 dagar förbättrar benvärk och svaghet på grund av skador på ischiasnerven. Det verkar dock inte gynna sömnkvaliteten hos personer med detta tillstånd.

Alfa-liponsyra verkar hjälpa till att förhindra vissa typer av cellskador i kroppen, och återställer också vitaminnivåer som vitamin E och vitamin C. Det finns också bevis för att alfa-liponsyra kan förbättra neurons funktion och ledning vid diabetes. Alfa-liponsyra används i kroppen för att bryta ner kolhydrater och att skapa energi för de andra organen i kroppen.

Var försiktig vid användandet om du äter sköldkörtelmedicin då syran sänker effekten av läkemedlet.

7. CoQ10

Migrän är en återkommande typ av huvudvärk som orsakar svår pulserande smärta eller en pulserande känsla. Låga nivåer av CoQ10 har rapporterats hos personer som drabbas av migrän.

En granskning av personer med migrän visade att CoQ10-tillskott i minst sex veckor minskade frekvensen och varaktigheten av migränen. Men det minskade inte migränsmärtan.

Kroppen producerar CoQ10, men långt mindre än vad studier har visat som tillräckligt. CoQ10-nivåerna sjunker dock med åren, vilket minskar kroppens förmåga att hantera inflammation och oxidativ stress på ett effektivt sätt. Oxidativ stress uppstår när fria radikaler (instabila molekyler) börjar skada celler och vävnader i kroppen. Antioxidanter motverkar effekterna av fria radikaler.

Låga CoQ10-nivåer i kroppen har förknippats med flera sjukdomar, bland annat :

Diabetes
Migrän
Alzheimers sjukdom
Cancer
Hjärtsvikt
CoQ10-tillskott anses vara säkert och väl tolererat, men biverkningarna kan vara buksmärtor eller magbesvär.

Dessa symtom kan uppstå vid doser som överstiger 1 200 milligram (mg) per dag.

Andra rapporterade CoQ10-biverkningar är:

Halsbränna
Illamående
Yrsel
Diarré
Sömnlöshet
Interaktioner med läkemedel

CoQ10 kan interagera med vissa mediciner, inklusive:

Blodförtunnande medel (warfarin)
Blodtrycksmediciner
Vissa cancermediciner

Fråga din vårdgivare innan du tar CoQ10. Var noga med att berätta om alla mediciner och kosttillskott du tar.

Tillskott med vitamin B, CoQ10, magnesium, vitamin D och Omega-3 kan betraktas som en effektiv strategi som huvudvärk/migränprofylax.

*Texten skall inte ses som medicinsk rådgivning. Har du eller misstänker sjukdom ska du alltid kontakta din vårdgivare i första hand.

Referenser

Huvudvärk hos barn, primär

Bansevicius D, Salvesen R. Cervikogen hodepine. Tidsskr Nor Laegeforen 2003; 123: 2701-4. Länk

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29571016/

Cervicogenic Headache: Basic concepts. Eds.: Sjaastad O., Fredriksen, T.A., Bono G. and Nappi G. European Headache Federation, SMITH-GORDON, London, 2003; 1-149.

Chaibi A, Russell MB. Manual therapies for cervicogenic headache: a systematic review. J Headache Pain 2012;13(5):351-9.

Linde M, Hagen K, Salvesen Ø, Bruvik Gravdahl G, Helde G, and Stovner LJ. Onabotulinum toxin A treatment of cervicogenic headache: A randomized, double-blind, placebo-controlled cross-over study. Cephalalgia 2011;31(7):797-807.

The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169.

Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS) The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018 Jan;38(1):1-211

Thyroid Hormones. Hormone Health Network. URL. Accessed January 7, 2022.

Hyperthyroidism (overactive thyroid). Mayo Clinic. URL. Accessed January 7, 2022.

Hypothyroidism (underactive thyroid). Mayo Clinic. URL. Accessed January 7, 2022.

Could it be my thyroid? Harvard Health Publishing. URL. Accessed January 7, 2022.