Ring 010-250 80 00

SMS 076-076 68 00

Epost: info@vitalmetoden.se

Vitalmetoden

Nervsystemet

Dermatom, huvudvÀrk och muskelsmÀrta

Lider du av muskelspĂ€nningar, huvudvĂ€rk och/eller migrĂ€n kan dermatombilden ses som en karta över nervernas utbredning i kroppen. De utgĂ„r frĂ„n ryggraden för att avslutas i ett specifikt hudparti. Nerverna som utgĂ„r frĂ„n ryggraden i bildens gröna parti gĂ„r ut i armarna och fingrarna. Även om nerver tillhör neurologens arbetsomrĂ„de kan din vitalpraktiker ha stor nytta av kunskapen om nervernas utbredning i kroppen nĂ€r du ska behandlas. 

Dermatom för smÀrta i kroppen

Även huvudets hud har dermatom och det Ă€r dessa vitalpraktikern utgĂ„r frĂ„n vid behandling av t ex huvudvĂ€rk.

Dermatom för huvudvÀrk

SĂ„ fungerar nervsystemet

Kroppens nervsystem bestÄr av hjÀrnan, ryggmÀrgen och nerverna. Nervsystemets uppgift Àr att ta emot och att förmedla signaler frÄn och till kroppens olika delar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet styr ocksÄ vÄra sinnen och gör att vi kan minnas saker.

SÄ Àr nervcellen uppbyggd

Nervceller Ă€r uppbyggda pĂ„ liknande sĂ€tt som andra celler i kroppen. De innehĂ„ller en cellkĂ€rna och andra delar i cellen som har olika uppgifter.

Nervceller har nervtrÄdar som leder signaler

NÄgot som skiljer nervcellerna frÄn andra celler Àr att de har trÄdliknande utskott. Varje nervcell har en lÄng nervtrÄd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut frÄn nervcellen. Nervcellen har ocksÄ flera kortare nervtrÄdar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjÀlp av nervtrÄdarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar. De lÀngsta nervtrÄdarna Àr över en meter lÄnga och finns i ischiasnerven i benet. BÄde de lÄnga och korta nervtrÄdarna delas upp i flera nervÀndar sÄ att de kan ha kontakt med mÄnga andra celler.

Myelin skyddar en del nervtrÄdar

En del nervtrÄdar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet bestÄr av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtrÄden. Myelinet tÀcker inte hela nerven, utan det finns smÄ mellanrum som kallas noder.

Nerver med myelinskida leder signaler snabbare Àn nerver utan myelinskida. Det beror pÄ att signalen hoppar mellan noderna.

Varje nervcell har en lÄng nervtrÄd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut frÄn nervcellen. Nervceller har ocksÄ flera kortare utskott som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. En del nervtrÄdar omges av en myelinskida. En synaps Àr den plats dÀr en nervcell kontaktar en annan cell.

NervvÀvnad lÀker dÄligt

NervvĂ€vnad som skadas lĂ€ker inte sĂ„ bra. Det beror pĂ„ att fullt utvecklade nervceller inte kan dela sig och bilda nya celler.  Det Ă€r bara de nervceller som inte har utvecklats fĂ€rdigt kan dela sig. De omogna nervcellerna kallas stamceller.

DÀremot kan en nervtrÄd, alltsÄ ett axon, som skadats vÀxa ut igen.

Nervceller leder signaler

Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrÄdarna. Sedan fortsÀtter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer Àn tusen andra nervceller. En nervcell kan ocksÄ kontaktas av ytterligare tusen andra celler. PÄ sÄ sÀtt bildas ett nÀtverk av celler.

I synapsen förs nervsignalen vidare frÄn en cell till en annan cell

Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrÄdarna. Sedan fortsÀtter signalen att spridas till andra celler. En synaps Àr den plats dÀr en nervcell kontaktar en annan cell.

En synaps Àr den plats dÀr en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan tvÄ nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell.

Ibland leds inte nervsignalen vidare

Ibland stannar signalen utan att det bildas nĂ„gon ny signal i nĂ€sta cell. Det Ă€r en viktig funktion dĂ„ detta gör att vi slipper fĂ„ alltför mĂ„nga signaler. Ett exempel pĂ„ detta Ă€r att hjĂ€rnan bromsar signaler som annars skulle kunna utvecklas till ett epileptiskt anfall.

Nervsystemet sköter kontakten mellan kroppens delar

Nervsystemet har flera viktiga uppgifter i kroppen. Bland annat gör nervsystemet att kroppens olika delar snabbt kan fÄ kontakt med varandra och fungera ihop. Nervsystemet tar ocksÄ emot och registrerar information frÄn olika delar av kroppen. Det gör att du blir medveten om vad du ser, hör och kÀnner. DÀrefter lagras upplevelserna i minnet. Nervsystemet styr ocksÄ olika vÀvnader och organ, som muskler och körtlar. Till exempel nÀr du tuggar pÄ nÄgot. DÄ Àr det nerver frÄn hjÀrnan som stimulerar spottkörtlarna sÄ att de bildar saliv.

Nervsystemet

Nervsystemet kan delas in i tvĂ„ delar:  

  • Centrala nervsystemet som bestĂ„r av hjĂ€rnan och ryggmĂ€rgen.
  • Perifera nervsystemet som bestĂ„r av nerverna.

Centrala nervsystemet bestÄr av hjÀrnan och ryggmÀrgen

Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjĂ€rnan. Det kan till exempel vara signaler frĂ„n huden om att vi kĂ€nner vĂ€rme, kyla eller beröring. Det kan ocksĂ„ vara signaler till och frĂ„n olika muskler som gör att vi kan röra pĂ„ oss. FrĂ„n urinblĂ„san och tarmen skickas signaler som fĂ„r oss att kĂ€nna att vi behöver gĂ„ pĂ„ toaletten.  

Nervsignalerna passerar ryggmÀrgen

RyggmÀrgens uppgift Àr att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjÀrnan och resten av kroppen. En skada pÄ ryggmÀrgen kan hindra nervsignalerna att skickas vidare. DÄ kan du bli förlamad och förlora kÀnseln i olika delar av kroppen.

HjÀrnan tolkar signalerna

Signalerna som nÄr hjÀrnan bearbetas och tolkas. HjÀrnan gör oss dÀrmed medvetna om vad vi upplever. HjÀrnan skickar ocksÄ ut signaler om hur kroppen ska reagera pÄ upplevelsen.

Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjÀrnan. RyggmÀrgens uppgift Àr att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjÀrnan och resten av kroppen.

RyggmÀrgen sköter kroppens reflexer

Ibland rÀcker det att en impuls nÄr ryggmÀrgen för att kroppen ska reagera. Impulsen behöver alltsÄ inte nÄ hjÀrnan först. SÄdana reaktioner kallas för reflexer. En del reflexer hjÀlper till att skydda kroppen mot skador. Om du till exempel rÄkar lÀgga handen pÄ nÄgot varmt och brÀnner dig, drar du undan handen innan du hunnit bli medveten om vÀrmen och smÀrtan. Reflexen sker snabbare Àn om nervimpulsen mÄste hinna nÄ hjÀrnan innan den leder till att handen tas bort.

HjÀrnan och ryggmÀrgen bestÄr av nerver

RyggmĂ€rgen och hjĂ€rnan bestĂ„r av nervceller och nervtrĂ„dar som kallas grĂ„ och vit substans. I den grĂ„ substansen finns nervcellernas cellkroppar. Den vita substansen innehĂ„ller nervtrĂ„dar omgivna av stödjeceller, sĂ„ kallade gliaceller. NervtrĂ„darna skickar vidare nervsignaler. I hjĂ€rnan ligger den grĂ„ och vita substansen skyddad innanför skallbenet. RyggmĂ€rgen ligger skyddad i ryggradens kotor.

VÀtska och hinnor omger hjÀrnan och ryggmÀrgen

HjÀrnan och ryggmÀrgen omges och skyddas av tre hinnor. Hinnorna som omger hjÀrnan kallas hjÀrnhinnor. Mellan de tvÄ innersta hinnorna finns hjÀrn-ryggmÀrgsvÀtska.

Hinnorna som omger ryggmĂ€rgen kallas ryggmĂ€rgshinnor. Den mellersta ryggmĂ€rgshinnan bildar en sĂ€ck i den nedersta delen av ryggraden. DĂ€r finns ocksĂ„ hjĂ€rn-ryggmĂ€rgsvĂ€tska. Vid misstanke om nervsjukdomar kan ibland ett sĂ„ kallat ryggvĂ€tskeprov tas dĂ€rifrĂ„n.

Det perifera nervsystemet bestÄr av nervtrÄdar som finns utanför hjÀrnan och ryggmÀrgen

Det perifera nervsystemet bestÄr av nervtrÄdar. NervtrÄdarna kallas axon. NervtrÄdarna har sina cellkroppar i hjÀrnan eller ryggmÀrgen, men nervtrÄdarna gÄr ut till kroppens olika delar, till exempel till armarna, benen och fingrarna.

NervtrÄdarna i det perifera nervsystemet ligger i buntar. Nerverna skickar vidare information mellan det centrala nervsystemet och resten av kroppen.

Det finns tre grupper av nerver i det perifera nervsystemet:

  • hjĂ€rnnerver
  • ryggmĂ€rgsnerver
  • nerver som inte gĂ„r att styra med viljan.

HjÀrnnerverna

HjÀrnnerverna Àr tolv par nerver. De tillhör det perifera nervsystemet. HjÀrnnerverna styr kroppens rörelser och tar emot signaler frÄn kroppens olika delar. De har alla sina cellkroppar i hjÀrnan eller hjÀrnstammen.

HjÀrnnervernas uppgifter

HjÀrnnerverna har följande uppgifter:

  • Luktnerven gör att vi kan kĂ€nna lukt genom att den leder information frĂ„n nĂ€sans slemhinna till luktcentrum i hjĂ€rnan.
  • Synnerven gör att du kan se genom att den leder synintryck frĂ„n nĂ€thinnan till syncentrum i hjĂ€rnan.
  • Tre par hjĂ€rnnerver gĂ„r till ögonens muskler. Nerverna leder impulser till de smĂ„ musklerna pĂ„ ögonglobens utsida och gör att vi kan titta uppĂ„t, nedĂ„t och Ă„t sidorna. Nerverna drar Ă€ven ihop pupillen och gör att linsen som sitter i ögat kan bryta ljuset.
  • Trillingnerven Ă€r den största hjĂ€rnnerven. Den tar emot signaler om kĂ€nsel frĂ„n ansiktet. Den leder ocksĂ„ signaler till musklerna du anvĂ€nder nĂ€r du tuggar.
  • Ansiktets rörelsenerv leder impulser till ansiktets muskler, tĂ„rkörtlarna och tvĂ„ av spottkörtlarna. Dessutom förmedlar nerven smak som registreras pĂ„ tungans frĂ€mre del.
  • Nerven för hörsel och balans leder information frĂ„n innerörat till hjĂ€rnan.
  • Nerven för tunga och svalg leder information till de muskler som gör att du svĂ€ljer. Den tar Ă€ven emot information om smak frĂ„n tungans bakre del och kĂ€nsel i svalget.
  • Nerven för lunga och mage styr bland annat struphuvudet, hjĂ€rtat, lungorna, magsĂ€cken och tarmarna.
  • Den sĂ„ kallade hjĂ€lpnerven förmedlar impulser till kappmuskeln och sneda halsmuskeln. Kappmuskeln Ă€r den muskel som bland annat lyfter pĂ„ axlarna. Den sneda halsmuskeln Ă€r den muskel som roterar huvudet Ă„t sidorna och som böjer huvudet framĂ„t.
  • Tungans nerv styr rörelserna i tungan.

FrÄn ryggmÀrgen gÄr det ryggmÀrgsnerver till kroppens olika muskler

RyggmĂ€rgen Ă€r 1 – 1,5 cm tjock.  Den Ă€r uppbyggd av 31 delar som kallas för segment. FrĂ„n varje del gĂ„r det ut tvĂ„ ryggmĂ€rgsnerver till kroppens olika muskler och till huden.

HÀr Àr nÄgra av de viktigaste ryggmÀrgsnerverna:

  • Ischiasnerven Ă€r kroppens största och lĂ€ngsta nerv. Den gĂ„r frĂ„n nedre delen av ryggmĂ€rgen Ă€nda ut i stortĂ„n.
  • Medianusnerven gĂ„r frĂ„n ryggmĂ€rgen till delar av handen. Denna nerv kan ibland komma i klĂ€m vid handleden och orsaka sĂ„ kallat karpaltunnelsyndrom.
  • Ulnarisnerven leder impulser till handens smĂ„ muskler. Den gĂ„r runt armbĂ„gen och kan komma i klĂ€m nĂ€r armbĂ„gen stöts till. Det brukar kallas att du fĂ„r en Ă€nkestöt.

Nerver som inte gÄr att styra med viljan

De nerver som styr inre organ kan inte pÄverkas av viljan. Det gÀller till exempel nerver som styr hjÀrtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas rörelser, förmÄgan att kissa och könsorganens funktioner. Dessa nerver hör till det sjÀlvstyrande nervsystemet. Det kallas Àven det autonoma nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet delas in i tvÄ delar:

  • sympatiska nervsystemet
  • parasympatiska nervsystemet.

Sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för flykt eller kamp

Det sympatiska nervsystemet sÀtts igÄng nÀr kroppen behöver anvÀnda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara nÀr du blir stressad eller rÀdd. Kroppen pÄverkas dÄ att förbereda sig för att fly eller slÄss.

Det sympatiska nervsystemet pÄverkar kroppen pÄ följande sÀtt:

  • NivĂ„n av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar.
  • Pulsen ökar.
  • HjĂ€rtat pumpar kraftigare.
  • Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inĂ€lvor.
  • Blodtrycket ökar.
  • Luftrören vidgas sĂ„ att det gĂ„r lĂ€ttare att andas.
  • BlodsockernivĂ„n ökar sĂ„ att du fĂ„r extra energi.
  • Pupillerna utvidgas.
  • Du svettas mer.
  • Tarmrörelserna minskar.
  • MatsmĂ€ltningen gĂ„r lĂ„ngsammare.

Parasympatiska nervsystemet Àr mest aktivt vid vila

Det parasympatiska nervsystemet Àr mest aktivt vid vila och i lugna situationer dÄ kroppens reserver byggs upp.

Det parasympatiska nervsystemet pÄverkar kroppen pÄ följande sÀtt:

  • Pulsen minskar.
  • HjĂ€rtats pumpar med mindre kraft.
  • Blodtrycket sjunker.
  • Luftrören dras ihop.
  • Pupillerna dras ihop.
  • MĂ€ngden saliv i munnen ökar.
  • Tarmrörelserna ökar.
  • MatsmĂ€ltningen ökar.
  • Du kan kissa och bajsa.

LÀs mer om Vitalmetoden mot huvudvÀrk och muskelvÀrk.

KĂ€lla: 1177, Anette Pettersen Vitalmetoden